Grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grov narkotikasmuggling och grovt narkotikabrott. För den tilltalade ändrar hovrätten tingsrättens dom endast i fråga om fängelsestraffets längd, som bestäms till sju år. I övrigt gäller tingsrättens domslut.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller den tilltalade och en medtilltalad, men denna artikel fokuserar endast på den tilltalade. Åklagaren yrkade i hovrätten att straffet skulle skärpas. Åklagaren begärde också att vissa beslag skulle förverkas, bland annat tramadoltabletter med emballage, cannabisharts och skor, samt att beslaget av mobiltelefoner och dator skulle hävas och egendomen lämnas ut till den tilltalade.

Åklagaren justerade gärningsbeskrivningarna i hovrätten. För åtalet om grovt narkotikabrott i andra hand angavs att den tilltalade och den medtilltalade den 5 maj 2026 i Örebro, tillsammans och i samförstånd, olovligen hade innehaft narkotikan. När det gäller grov narkotikasmuggling justerades brottstiden för den andra punkten till den 4 maj 2026. Tingsrätten hade dömt den tilltalade för grov narkotikasmuggling vid två tillfällen och för grovt narkotikabrott den 5 maj 2026.

Hovrätten redovisar att den tilltalade, enligt den utredning som lagts fram, greps efter att större mängder narkotika påträffats i hans bostad och i ett tillhörande förråd. I den utredning som hovrätten lägger till grund framgår också att den tilltalade hade en mindre mängd narkotika på sig vid gripandet, att hans DNA påträffats på plastpåsar i förrådet och att telefonkontakter samt uppgifter om försändelser knöt honom till beställningarna och till den medtilltalade.

Den tilltalade bestred ansvar eller yrkade i vart fall att straffet skulle sänkas. Han motsatte sig också delar av åklagarens förverkandeyrkanden.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten har tagit del av samma bevisning som tingsrätten och dessutom nya beslagsprotokoll. Förhörsinspelningarna från tingsrätten har spelats upp.

Hovrätten gör samma bedömning som tingsrätten i frågan om grovt narkotikabrott. Domstolen anser att det är bevisat att den tilltalade hade sådan rådighet över narkotikan som krävdes för att dömas för narkotikabrott, och att hans förklaring kunde lämnas utan avseende. Därmed fälls han för grovt narkotikabrott genom innehav i försäljningssyfte.

När det gäller narkotikasmuggling konstaterar hovrätten att det finns stark bevisning för att den tilltalade och den medtilltalade varit involverade i beställningar av narkotika från utlandet till Sverige. Hovrätten lägger vikt vid att försändelserna kunde kopplas till telefonnummer som den tilltalade använt, att det fanns intensiva kontakter mellan telefonerna i anslutning till att ett paket hämtades ut, och att det påträffats verifieringskoder från Bring i den telefon som den tilltalade hade på sig. Hovrätten noterar också att den tilltalade själv uppgett att han brukat telefonen under mer än en månad och att det inte framkommit någon rimlig förklaring till att någon annan skulle haft tillgång till den.

För den första smugglingen, som gällde ett paket som hämtades ut den 5 maj 2026, anser hovrätten att den tilltalade och den medtilltalade tillsammans och i samförstånd underlåtit att anmäla narkotikan till tullbehandling. De döms därför för grov narkotikasmuggling på denna punkt. För den andra smugglingen, som gällde ett likartat narkotikaparti som anlände den 4 maj 2026, gör hovrätten samma bedömning. Hovrätten uttalar dock att brottstiden för denna punkt ska justeras.

Hovrätten anser att mängderna narkotika är så stora att gärningarna ska rubriceras som grova brott. Domstolen framhåller också att det, i vart fall delvis, varit fråga om narkotika avsedd för försäljning.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömer den tilltalade för två fall av grov narkotikasmuggling och för grovt narkotikabrott. Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten inte att amfetaminets renhetsgrad ska påverka straffvärdet i sänkande riktning.

Hovrätten bestämmer att straffvärdet för den samlade brottsligheten motsvarar fängelse i sju år. Tingsrätten hade tidigare bestämt påföljden till fängelse i sex år. Hovrätten ändrar därför domen i denna del och höjer straffet.

Den tilltalade ska vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten bedömer att det finns risk för fortsatt brottslighet om han försätts på fri fot.

I fråga om beslag och förverkande låter hovrätten i huvudsak tingsrättens beslut stå fast, men den gör vissa justeringar. De beslagtagna tramadoltabletterna med emballage, cannabishartsen och skorna ska förverkas. Däremot häver hovrätten beslaget av mobiltelefoner och dator och bestämmer att egendomen ska lämnas ut till den tilltalade. Förverkandet av kontanter, kläder, hörlurar, accessoarer, solglasögon och datormus står kvar.

Hovrätten tar inte upp någon avgift till brottsofferfonden i sitt avgörande, och någon sådan uppgift framgår inte av hovrättens beslut. Det anges inte heller någon uppgift om hur länge den tilltalade har varit häktad, bara att han ska förbli häktad tills fängelsestraffet kan verkställas.