Narkotikabrott i flera fall prövades i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om narkotikabrott. Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i rubriceringen av åtalspunkterna 2–4, där den tilltalade dömdes för narkotikabrott enligt 1 § första stycket 6 p narkotikastrafflagen i stället för narkotikabrott enligt 1 § första stycket 3 och 6 p samma lag. I övrigt stod tingsrättens avgörande fast, inklusive fängelsestraff, förverkande och häktning.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde narkotikabrott och hade först prövats av tingsrätten. I hovrätten yrkade åklagaren att en av gärningarna, åtalspunkt 2, skulle rubriceras som grovt narkotikabrott och att straffet skulle skärpas. Den tilltalade yrkade i sin tur att han skulle frikännas från ansvar för narkotikabrott i samtliga åtalspunkter 1–4 eller, i andra hand, att straffet skulle sättas ned. Han motsatte sig också förverkande av de kontanter som hade tagits i beslag.

Av hovrättens dom framgår att åtalspunkterna 2–4 avsåg narkotikabrott som påståtts ha begåtts vid tre tillfällen under perioden 2020-02-17–2022-06-18. Hovrätten ändrade dock bedömningen av dessa gärningar på så sätt att utredningen inte gav stöd för att den tilltalade hade förvärvat narkotikan vid de tidpunkter som angetts. Därför dömdes han i dessa delar enbart för innehav av de aktuella mängderna narkotika. Hovrätten ansåg ändå att innehaven skett i syfte att överlåta narkotikan.

Hovrätten gjorde ingen annan ändring i rubriceringen än den som följde av detta. Den tilltalade dömdes därför för fyra fall av narkotikabrott av normalgraden. Från tingsrättens dom framgår att han där även dömdes för ett ytterligare narkotikabrott enligt 1 § första stycket 1 p narkotikastrafflagen, utöver gärningen som motsvarade hovrättens åtalspunkter 2–4.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma bevisning som tingsrätten, och förhören från tingsrätten spelades upp med ljud och bild. Den tilltalade bestred att han hade befattat sig med narkotikan på det sätt som åklagaren påstått, men hovrätten fann i allt väsentligt ingen anledning att göra en annan bevisvärdering än tingsrätten.

Domstolen ansåg dock att utredningen inte räckte för att visa att den tilltalade hade förvärvat narkotikan vid de tider som angavs i åtalspunkterna 2–4. Därför begränsades ansvarsförhållandet i dessa punkter till innehav. Samtidigt ansågs det klarlagt att innehaven skett i syfte att överlåta narkotikan, vilket gjorde att gärningarna fortfarande bedömdes som narkotikabrott av normalgraden.

När det gäller straffvärdet gjorde hovrätten samma bedömning som tingsrätten. Den tilltalade hade anfört att hans sjukdom och hälsotillstånd skulle göra ett fängelsestraff särskilt betungande, men hovrätten fann inte skäl att frångå straffvärdet av den anledningen.

I fråga om de beslagtagna kontanterna invände den tilltalade att pengarna härrörde från försäljning av guld och från lån av en närstående. Hovrätten delade dock tingsrättens bedömning att det var klart mer sannolikt att kontanterna utgjorde utbyte av brottslig verksamhet än att de inte gjorde det. Hovrätten fann inte heller att förverkande skulle vara oskäligt och lämnade därför tingsrättens beslut i den delen oförändrat.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i den mening som gällde rubriceringen av åtalspunkterna 2–4. Den tilltalade dömdes för narkotikabrott enligt 1 § första stycket 6 p narkotikastrafflagen vid tre tillfällen under perioden 2020-02-17–2022-06-18, i stället för tre fall av narkotikabrott enligt 1 § första stycket 3 och 6 p samma lag. Hovrätten gjorde alltså inte någon ändring i skuldfrågan i den meningen att ansvar ändå utdömdes för samtliga gärningar.

Påföljden blev att den tilltalade fortsatt ska vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Av tingsrättens dom framgår att påföljden där var fängelse i 2 år och 9 månader. Hovrätten angav att den gjorde samma bedömning som tingsrätten när det gällde straffvärdet, men det uttryckliga straffbeslutet i hovrättsdomen återges inte i den tillhandahållna texten. Tingsrättens beslut om beslag skulle fortfarande gälla.

Tingsrätten hade också beslutat om avgift till brottsofferfonden, men hovrättstexten innehåller ingen uppgift om att detta ändrades. Av tingsrättens dom framgår att den tilltalade ålades att betala 800 kronor i avgift till brottsofferfonden. Tingsrätten beslutade även om förverkande av narkotika och kontanter, vilket hovrätten lät bestå.