Grovt barnpornografibrott fastställs i hovrätten

Hovrätten har i ett överklagat mål fastställt tingsrättens dom i de överklagade delarna. Den tilltalade hade yrkat att hovrätten skulle frikänna honom från åtalet för grovt barnpornografibrott, eller i andra hand döma till en lindrigare påföljd. Hovrätten fann dock ingen anledning att ändra tingsrättens bedömning av skuld eller påföljd.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde två åtalspunkter om grovt barnpornografibrott. Hovrätten redovisar att den tilltalade med uppsåt hade innehaft aktuellt material. Enligt hovrätten framgick det av granskningsprotokollen att det i båda åtalspunkterna rörde sig om en betydande mängd barnpornografiskt material som till stor del kategoriserats som särskilt hänsynslöst.

I den andra åtalspunkten hade åklagaren uppgett att innehavet omfattade totalt 1 325 filmer, varav 211 filmer med en total speltid om 276 timmar och 51 minuter utgjorde särskilt hänsynslöst material. Hovrätten noterade att granskningsprotokollet visade att 1 128 filmer utgjorde särskilt hänsynslöst material, medan den angivna speltiden stämde överens med protokollet.

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning att den tilltalade skulle dömas för två fall av grovt barnpornografibrott. Den uppgift som finns i tingsrättens redovisning om att den tilltalade dömts för hot mot tjänsteman avser inte den överklagade delen och berörs inte i hovrättens prövning här.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma utredning som tingsrätten. Förhören hade spelats upp och hovrätten hänvisade till att tingsrättens bedömning av vad som var utrett var riktig.

Domstolen fann att det var styrkt att den tilltalade med uppsåt innehaft materialet. Avgörande för bedömningen var materialets omfattning och art. Hovrätten framhöll att det för båda åtalspunkterna varit fråga om en betydande mängd material och att en stor del klassificerats som särskilt hänsynslöst.

När det gällde straffvärdet ansåg hovrätten att den omfattande speltiden i den andra åtalspunkten talade för ett högt straffvärde. Därtill kom att den tilltalade också dömdes för innehav enligt den första åtalspunkten, som enligt hovrätten ensamt med marginal översteg brottets minimistraff. Hovrätten fann därför inte skäl att frångå tingsrättens straffmätningsvärde.

På begäran av den tilltalade inhämtades ett yttrande från Kriminalvården. Av yttrandet framgick att frivården alltjämt ansåg att den tilltalade hade ett övervakningsbehov, men att han bedömdes olämplig för frivårdspåföljd på grund av bristande mottaglighet och samarbetssvårigheter. Hovrätten delade tingsrättens bedömning att gärningarnas art och straffvärde utgjorde utgångspunkten för fängelse. Det som framkommit om den tilltalades personliga förhållanden ledde inte till någon annan slutsats i påföljdsfrågan.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom i de överklagade delarna. Det innebär att den tilltalade även i hovrätten dömdes för två fall av grovt barnpornografibrott, med de gärningsdatum som framgår av tingsrättens dom inte närmare återgivna i hovrättens text. Hovrätten gjorde också en rättelse av den lagrumspunk som tingsrätten hade angett för det grova barnpornografibrottet den 18 maj 2020; rätteligen skulle det vara 5 p. under 16 kap. 10 a § första stycket brottsbalken.

Hovrätten ändrade inte påföljden i den överklagade delen och fastställde tingsrättens dom. Enligt den uppgift som finns i tingsrättens redovisning av påföljd var påföljden skyddstillsyn med föreskrifter om medverkan i psykiatriska utredningar och insatser samt skyldighet att på anmodan lämna urinprov för att visa drogfrihet. Övervakare skulle utses av frivården. Tingsrätten hade också beslutat om avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor.

I hovrätten beslutades att beslagen skulle bestå. Hovrätten fastställde även tingsrättens sekretessförordnande. Den tilltalade var inte häktad i den redovisade hovrättsdomen. Hovrätten beslutade dessutom om ersättning till försvararen samt att staten skulle stå för kostnaderna, inklusive tidigare uppkomna kostnader för den offentliga försvararen.