Barnpornografibrott och våldtäkt mot barn: hovrätten fastställer fem års fängelse

Dold domstol har prövat ett överklagande från den tilltalade men fastställt tingsrättens dom i sin helhet. Den tilltalade döms därmed för flera barnpornografibrott, stämpling till våldtäkt mot barn, försök till våldtäkt mot barn och våldtäkt mot barn. Påföljden om fängelse i fem år står fast, liksom skadestånd, kvarstad, beslag och beslutet att den tilltalade ska vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om våldtäkt mot barn m.m. Den tilltalade yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet, det enskilda anspråket och förverkandeyrkandena. Åklagaren och målsäganden motsatte sig ändring av tingsrättens dom.

I hovrätten vidhöll åklagaren gärningspåståendena i åtalspunkterna 1.1 J) och 1.1 H) samt alternativyrkandena i åtalspunkt 1.4. Efter fråga från hovrätten gav åklagaren in ett åtalsförordnande från Riksåklagaren avseende åtalspunkt 1.1 A).

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för flera gärningar. I hovrätten prövades bland annat barnpornografibrott begångna under perioden 2023-07-16 till 2024-03-05, samt särskilda händelser den 2024-02-27, 2024-03-12 och 2024-03-14. Tingsrätten hade också dömt för försök till våldtäkt mot barn den 2024-03-11 till 2024-03-12, stämpling till våldtäkt mot barn den 2024-03-10 till 2024-03-11, grovt barnpornografibrott den 2024-03-16 och våldtäkt mot barn den 2024-03-14.

Hovrätten utgick från i huvudsak samma bevisning som vid tingsrätten. Förhör med målsäganden och ett vittne hade spelats upp från förundersökningen, liksom förhör med den tilltalade och andra personer från tingsrätten. Åklagaren visade även barnpornografiska bilder och filmer, däribland material som påstods ha delats av den tilltalade i en chatt. Den tilltalade åberopade också uppgifter från hemlig telefonavlyssning samt en handling med uppgift om när en person försattes på fri fot.

Hovrätten redogör för att den tilltalade var knuten till de aktuella enheterna och kontona på sociala medier där övergreppsmaterial hade hanterats. Domstolen fann att det saknades stöd för invändningen att andra personer skulle ha använt kontona för att sätta dit den tilltalade. Hovrätten noterade också att den tilltalade vid gripandet raderade en app och påbörjade avstängning av en enhet, vilket talade för kännedom om innehållet.

När det gäller åtalspunkt 1.1 A) konstaterade hovrätten att åklagaren hade gett in ett åtalsförordnande från Riksåklagaren. Domstolen fann att den tilltalade gjort en barnpornografisk film tillgänglig för annan genom att dela den i en chatt på Instagram och att dubbel straffbarhet var uppfylld enligt den åberopade franska lagstiftningen.

I åtalspunkt 1.1 J) fann hovrätten, i likhet med tingsrätten, att den tilltalade hade förvärvat barnpornografiska filmer och bilder. Hovrätten gick dock längre än tingsrätten i frågan om delningen i chatten och fann att det stod klart att även det delade materialet var barnpornografiskt. Åtalet ansågs därför styrkt i sin helhet på denna punkt.

I åtalspunkt 1.1 H) instämde hovrätten i tingsrättens bedömning att den tilltalade hade delat en barnpornografisk film med en viss person. Hovrätten ansåg däremot att den ytterligare delning som åklagaren gjorde gällande inte var tillräckligt styrkt, eftersom det endast fanns en uppgift i en promemoria och inte några underliggande chattar.

När det gäller åtalspunkterna 1.2-1.4 fann hovrätten att den tilltalade agerat genom ett konto kopplat till en användarprofil. Hovrätten ansåg att det var visat att den tilltalade stod bakom chattandet och digitalt hade en styrande inverkan på händelseförloppet den 2024-03-14. Domstolen ansåg också att skärmdumparna, chattarna och tidsuppgifterna gav starkt stöd för att händelsen ägt rum som åklagaren påstått. Hovrätten fäste särskild vikt vid att skärmdumpar skapades under ett pågående samtal och att den tilltalade skrev meddelanden om att han tittade på materialet i realtid.

Hovrätten bedömde vidare att uppgifterna från målsäganden och det övriga materialet stödde att det förekommit sexuella handlingar av det slag som åklagaren påstått. Sammantaget fann hovrätten att åtalet var styrkt för stämpling till våldtäkt mot barn, försök till våldtäkt mot barn och våldtäkt mot barn.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig i stor utsträckning till tingsrättens rättsliga utgångspunkter och bevisvärdering. Domstolen ansåg att bevisningen gav ett gediget stöd för att den tilltalade använt de aktuella enheterna och kontona. Invändningen om att någon annan skulle ha hanterat kontona avfärdades.

Hovrätten uttalade att de påstådda infiltrations- och provokationsinslagen från polisens sida inte påverkade lagföringen. Enligt hovrätten visade chattarna att den tilltalade själv tog initiativet till gärningarna och att brotten inte provocerats fram.

I fråga om de sexualbrottsliga delarna betonade hovrätten chattarnas kronologi, skärmdumparnas tidsstämplar och målsägandens uppgifter. Domstolen ansåg att även om vissa detaljer i materialet var osäkra, så räckte helheten för att styrka gärningarna. För stämpling till våldtäkt mot barn och försök till våldtäkt mot barn noterade hovrätten dessutom att det fanns ett ekonomiskt motiv hos den medverkande personen och att en våldtäkt faktiskt senare genomfördes, vilket talade för att det funnits fara för brottens fullbordan.

Hovrätten gjorde alltså ingen frikännande bedömning i någon del. Tvärtom fastställdes tingsrättens slutsats att den tilltalade skulle dömas för samtliga aktuella brottspunkter som hovrätten fann styrkta. På en punkt, åtalspunkt 1.1 J), tydliggjorde hovrätten att även den delade filen var barnpornografisk, vilket stärkte åtalet. På åtalspunkt 1.1 H) fann hovrätten däremot inte stöd för mer än en delning, och där stod tingsrättens bedömning fast.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Påföljden är fängelse i fem år.

Hovrätten bedömde att brottslighetens samlade straffvärde överstiger fem års fängelse. Vid straffvärdet beaktades att våldtäkt mot barn var det allvarligaste brottet, att övergreppet skett i målsägandens hem, att den tilltalade varit en närstående person och att gärningen dokumenterats och spridits vidare. Hovrätten beaktade också att den tilltalade hade varit frihetsberövad med restriktioner under lång tid samt haft reseförbud med anmälningsskyldighet, men fann ingen anledning att göra en annan påföljdsbedömning än tingsrätten.

Den tilltalade ska vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten fann att det fanns risk för fortsatt brottslighet och risk för att den tilltalade undandrar sig verkställighet. Domstolen ansåg också att det inte var uppenbart att skäl för häktning saknades.

Hovrätten fastställde även tingsrättens beslut om kvarstad. Kvarstaden ska bestå till dess verkställighet kan ske, dock längst två månader efter att hovrättens dom vunnit laga kraft. Beslagen ska bestå.

När det gäller skadestånd anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning. Tingsrätten hade förpliktat den tilltalade att betala skadestånd till målsäganden med 265 000 kr jämte ränta från den 2024-03-14 till dess full betalning sker.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kr enligt tingsrättens dom. Hovrätten ändrade inte heller beslutet om sekretess eller ersättningen till försvarare och särskild företrädare.