Grov misshandel prövades i hovrätten efter överklagande

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grov misshandel. För den tilltalade ändrade hovrätten endast påföljden, från ungdomsövervakning i ett år till ungdomsövervakning i sju månader, och förklarade samtidigt att den tid som redan hade varit frihetsberövad ska tillgodoräknas. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller en misshandel mot målsäganden som enligt hovrätten skedde i två sekvenser med ett kortare uppehåll emellan. Hovrätten utgick från samma utredning som tingsrätten. Det var klarlagt att samtliga fyra tilltalade närvarade vid båda sekvenserna.

Den tilltalade yrkade i hovrätten att påföljden skulle mildras, att skadeståndsyrkandet skulle avslås eller sättas ned, och att avgift till brottsofferfonden inte skulle tas ut. Åklagaren och målsäganden motsatte sig ändring av tingsrättens dom.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för grov misshandel den 30 december 2025. Hovrätten prövade samma brottsrubricering och samma händelseförlopp. Även i hovrätten bedömdes gärningen som grov misshandel.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten konstaterade att målsäganden utsattes för våld i två sekvenser, och att det korta uppehållet mellan dessa inte gjorde att händelsen skulle delas upp i två helt skilda gärningar i skuldfrågan. Domstolen framhöll att filmen som en av de tilltalade spelade in visade att uppehållet var omkring sex till sju minuter.

När det gällde den tilltalades ansvar ansåg hovrätten att det inte gick att utesluta att han inledningsvis inte förstått att målsäganden skulle misshandlas. Därför skulle han bara hållas ansvarig från den tidpunkt då han själv började använda våld i den andra sekvensen. Hovrätten fann dock att han därefter deltog som gärningsman med straffbart uppsåt.

Hovrätten delade tingsrättens bedömning att misshandeln var grov. Skälen var att gärningsmännen agerat i numerärt överläge, att målsäganden utsatts för kraftigt våld mot huvudet när han redan låg ner, och att filmningen av händelsen innebar ett förnedrande och försvårande inslag.

Hovrätten fann alltså inte skäl att ändra tingsrättens bedömning i skuldfrågan eller när det gällde rubriceringen.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i fråga om påföljden. För den tilltalade bestämdes påföljden till ungdomsövervakning i sju månader. Hovrätten förklarade också att ungdomsövervakningen ska anses verkställd till en tid av 43 dagar, vilket innebär att den tid han varit frihetsberövad ska räknas av.

Tingsrätten hade tidigare bestämt påföljden till ungdomsövervakning i ett år. Hovrätten ansåg att straffvärdet för den tilltalades brottslighet motsvarade fängelse i ett år och sex månader, men att straffmätningsvärdet med hänsyn till hans ålder vid gärningen motsvarade sju månader. Hovrätten ansåg samtidigt att ungdomsövervakning var en lämplig påföljd och att ungdomsvård, ungdomstjänst eller en kombination av dessa inte var tillräckligt ingripande.

Hovrätten gjorde ingen ändring i skadeståndsfrågan. Den tilltalade ska därför alltjämt solidariskt med de medtilltalade betala skadestånd till målsäganden enligt tingsrättens dom. Hovrätten gjorde inte heller någon ändring i beslutet om avgift till brottsofferfonden.

Enligt hovrättens beslut gäller fortsatt sekretess för vissa uppgifter i ett yttrande som lagts fram inom stängda dörrar. Hovrätten beslutade också om ersättning från staten till ett målsägandebiträde och att staten ska stå för denna kostnad samt kostnaden för det tidigare målsägandebiträdet.