Sabotage vid trafikblockad i Stockholm frias i hovrätten

Hovrätten frikänner den tilltalade från sabotage och ändrar tingsrättens dom

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens fällande dom för sabotage. Den tilltalade hade dömts i tingsrätten för att tillsammans med andra ha blockerat en stor trafikled i Stockholm. Hovrätten gör en annan bedömning än tingsrätten och frikänner den tilltalade från ansvar för sabotage. Därmed upphävs också påföljden och skyldigheten att betala avgift till brottsofferfonden.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde sabotage enligt 13 kap. 4 § andra meningen brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade tillsammans och i samförstånd med andra allvarligt stört och hindrat den allmänna samfärdseln genom att i rusningstrafik blockera södra länken i båda riktningarna. Händelsen ska ha inträffat den 22 augusti 2022 vid en trafikplats i Stockholm.

I tingsrätten hade den tilltalade förnekat ansvar men medgett de faktiska omständigheterna. Hon invände bland annat att störningen inte varit allvarlig, att hon saknat uppsåt till sabotage, att hon handlat inom ramen för demonstrationsfriheten och att hon agerat i nöd på grund av klimatkrisen.

Tingsrätten dömde den tilltalade för sabotage. Hovrätten prövade samma gärning i samband med överklagandet och kom till motsatt slutsats. Det enda åtal som nu behandlas i hovrätten är sabotage den 22 augusti 2022, och hovrätten ogillar åtalet.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten konstaterar att utredningen i hovrätten är densamma som i tingsrätten, med viss ytterligare skriftlig bevisning från en medtilltalad. Hovrätten delar tingsrättens uppfattning att den aktuella gärningen innebar en störning av den allmänna samfärdseln. Däremot anser hovrätten inte att åklagaren har visat att störningen var så allvarlig att den uppfyller straffbestämmelsens krav för sabotage.

Hovrätten fäster vikt vid att det rörde sig om en betydelsefull trafikled och att blockaden ledde till att tunneln fick stängas av och utrymmas av säkerhetsskäl. Samtidigt framhåller hovrätten att aktionen pågick under relativt kort tid, inte mer än 30 minuter, och att det inte har visats att exempelvis utryckningsfordon faktiskt hindrades. Att det fanns en risk för fördröjning av sådana fordon anses inte tillräckligt för att gärningen, sammantaget, ska bedömas som en allvarlig störning.

Hovrätten anser vidare att den utredning som åklagaren lagt fram inte ger underlag för att säkert fastställa samhällskostnaden av aktionen. Trafikverkets beräkning anses inte tillräckligt redovisad för att ligga till grund för en sådan slutsats. Mot den bakgrunden finner hovrätten att rekvisitet för sabotage inte är uppfyllt och att åtalet därför ska ogillas.

Domslut och påföljd

Hovrätten frikänner den tilltalade från ansvar för sabotage den 22 augusti 2022. Därmed upphävs tingsrättens påföljd. Hovrätten befriar också den tilltalade från skyldigheten att betala avgift till brottsofferfonden.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade till villkorlig dom och 70 dagsböter om 50 kronor, totalt 3 500 kronor. Tingsrätten hade även ålagt henne att betala 800 kronor till brottsofferfonden. Dessa beslut står alltså inte fast efter hovrättens dom.

Hovrätten beslutar också om ersättning till försvararen med 25 313 kronor, som ska stanna på staten. I det material som finns här anges ingen uppgift om att den tilltalade varit häktad.

Fakta