Grovt penningtvättsbrott fastställs i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt penningtvättsbrott. Hovrätten fastställer tingsrättens dom i den del som gäller den tilltalade och gör ingen ändring av skuldfrågan eller påföljden. Någon ny eller ändrad gärning för den tilltalade framgår inte av hovrättens avgörande.

Om händelsen och åtalet

Målet i hovrätten gällde endast den tilltalade och en annan tilltalad. Åtalet mot den tilltalade avsåg grovt penningtvättsbrott. Enligt hovrättens redogörelse hade den tilltalade tagit ut kontanter i tiden efter att de första skattebrotten fullbordats. Åklagaren gjorde gällande att dessa kontantuttag var ett led i penningtvätt av vinning från brott.

Hovrätten återgav att de skattebrott som utgjorde förbrott hade skapat en sammantagen vinning för ett bolag om närmare tio och en halv miljon kronor. Den vinningen hade enligt utredningen blandats samman med annan egendom. De kontantuttag som den tilltalade gjort hade skett under en begränsad tidsperiod, på i huvudsak likartat sätt och som del av en större brottsplan.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för grovt penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1, 4 § och 5 § första stycket lagen om straff för penningtvättsbrott, för perioden 2018-10-04 till 2019-03-05. Hovrätten utgick från samma åtal och samma gärning.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten konstaterade att utredningen i hovrätten i allt väsentligt var densamma som i tingsrätten. Den tilltalade hade medgett att kontantuttag skett på det sätt som åklagaren påstått, men invänt att pengarna inte härrörde från brott eller att uppsåt saknades.

Hovrätten gjorde inte någon annan bedömning än tingsrätten i fråga om att den tilltalade hade begått den åtalade gärningen och att den skulle rubriceras som grovt penningtvättsbrott. Domstolen fann att kontantuttagen skett efter att förbrotten fullbordats och att den tilltalade måste ha varit medveten om omständigheter som talade för penningtvätt. Hovrätten betonade att det rörde sig om många uttag under kort tid och som del av en större brottsplan. Därför bedömdes gärningen som ett enda grovt brott.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Det innebär att den tilltalade fortfarande döms för grovt penningtvättsbrott och att tingsrättens påföljd står fast.

Tingsrätten hade bestämt påföljden till fängelse i 2 år. Den tilltalade ålades också att betala 800 kronor till brottsofferfonden. Någon ändring av påföljden skedde inte i hovrätten.

Av hovrättens beslut framgår dessutom att handläggningen i hovrätten hade varit långsam och att det hade gått närmare tre år sedan målet kom in dit. Hovrätten uttalade att denna försening innebar en kränkning av rätten till rättegång inom skälig tid, men att detta beaktades vid straffmätningen och att straffen därför inte skärptes. Någon uppgift om häktning eller häktningstid finns inte i det material som lämnats.