Grovt penningtvättsbrott prövat i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt penningtvättsbrott. Hovrätten fastställde i huvudsak tingsrättens dom och kom fram till att den tilltalade skulle dömas för grovt penningtvättsbrott. Däremot ändrades påföljden och vissa förverkandefrågor. Hovrätten anmärkte också att brottstiden rätteligen skulle vara 2019-04-01.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde grovt penningtvättsbrott. Enligt tingsrätten avsåg gärningen att den tilltalade under perioden 2019-03-22 till 2019-04-04 hade hanterat pengar på ett sätt som omfattades av lagen om straff för penningtvättsbrott. Tingsrätten dömde för grovt penningtvättsbrott med stöd av 3 § första stycket 1, 4 § och 5 § första stycket i samma lag.

I hovrätten yrkade den tilltalade att hon skulle frikännas från ansvar för grovt penningtvättsbrott. I andra hand yrkade hon att gärningen skulle bedömas som penningtvättsförseelse eller penningtvättsbrott av normalgraden, med lindrigare straff som följd. Åklagaren motsatte sig ändring.

Hovrätten prövade endast denna tilltalade persons ansvar i den del som rörde grovt penningtvättsbrott. De övriga delarna i den stora domen gällde andra tilltalade och andra brott, men dessa har inte betydelse för denna artikel.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från att samma grundläggande bevisning som i tingsrätten hade lagts fram. Domstolen konstaterade att den tilltalade hade koppling till organiserad narkotikahandel genom de omständigheter som hovrätten redovisade i målet. Hovrätten fann också att kontanterna, som uppgick till 60 000 euro i 50-eurosedlar och som anträffades i en bostad, hade ett sådant samband med brottslighet att de kunde anses härröra från brott eller brottslig verksamhet.

Den tilltalade förklarade innehavet med att pengarna kom från arbete som eskort. Hovrätten fann att förklaringen inte rubbade den samlade bevisningen. Domstolen betonade att förvaring av pengar som härrör från brott i en bostad typiskt sett syftar till att dölja pengarnas ursprung. Mot den bakgrunden ansåg hovrätten att det var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade hade gjort sig skyldig till grovt penningtvättsbrott.

Hovrätten ändrade därmed tingsrättens bedömning endast såtillvida att den uttryckligen hänförde gärningen till grovt penningtvättsbrott enligt penningtvättsbrottslagen och inte till någon annan rättslig konstruktion.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för grovt penningtvättsbrott. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och dagsböter, på samma sätt som tingsrätten hade gjort. Något fängelsestraff dömdes inte ut.

I förverkandefrågan gjorde hovrätten en ändring. Tingsrätten hade förverkat 60 000 euro med stöd av 36 kap. 1 b § brottsbalken. Hovrätten ansåg att eftersom den tilltalade dömdes för grovt penningtvättsbrott skulle pengarna i stället förverkas med stöd av 9 § lagen om straff för penningtvättsbrott. Hovrätten fann inte att förverkandet var uppenbart oskäligt.

Hovrätten fastställde även att den tilltalade skulle återbetala hela kostnaden för den offentlige försvararen i hovrätten. Tingsrättens avgörande om brottsofferfondsavgift och övriga följder framgår av tingsrättens dom, men hovrättens beslut i den delen ändrades inte i någon för den tilltalade gynnsam riktning.

Den tilltalade hade inte varit häktad i detta mål enligt den uppgift som nu lämnats i materialet.