Tillstånd för Beredskapsmuseet att inneha tre hagelgevär

I målet är utrett att Beredskapsmuseet uppfyller de grundläggande lämplighetskraven för att inneha vapen. För att beviljas tillstånd att inneha vapen i samlingssyfte krävs däremot även att vapnen ingår i en viss angiven samlingsinriktning. I det aktuella målet uppkom frågan hur denna bedömning ska ske när det är ett museum som ansökt om tillståndet i syfte att ställa ut vapnen.

En utställning vid ett museum utgör enligt förvaltningsrätten ett kulturellt uttryck. Vid utformandet av en utställning måste ett museum därför ges en viss frihet, som kan likställas med den konstnärliga friheten, att självt välja vilka berättelser som de vill berätta och på vilket sätt som de vill gestalta dem. Denna frihet gör enligt förvaltningsrätten att tillståndsprövningen för vapeninnehav inte kan utformas på samma sätt som görs vid prövningen av privatpersoners innehav av skjutvapen för rent privata ändamål.

De tre hagelgevären härstammar från sent 1800 tal och tidigt 1900 tal och har tillhört en person som under sitt liv deltog aktivt i såväl jaktrörelsen som frivilligförsvaret. Beredskapsmuseet har uppgett att de vill ställa ut vapnen för att visa på jakt- och skytterörelsens historiska koppling till det svenska försvaret. Förvaltningsrätten har i domen funnit att vapnen utifrån detta har en sådan proveniens att de har en naturlig plats i Beredskapsmuséets samlingsinriktning. Detta särskilt utifrån Beredskapsmuséets frihet att själva välja utformningen och gestaltningen av sina berättelser. Polismyndighetens beslut har därför upphävts och det ankommer på Polismyndigheten att närmare pröva eventuella förvarningsvillkor för vapnen.