Ett servitut ska endast undantagsvis beaktas i ett bygglovsärende

Prövningen av en bygglovsansökan är av offentligrättsligt slag. Ett bygglov ger inte sökanden någon obetingad rätt att utföra den sökta åtgärden. I princip är det enbart en förklaring att det inte finns hinder mot åtgärden enligt vad byggnadsnämnden har att bevaka. Utgångspunkten är därför att civilrättsliga förhållanden inte ska prövas i ett bygglovsärende. Det finns dock inte något absolut hinder mot att så sker.

I linje med bedömningen i ett tidigare avgörande (”Garagetaket i Söderbärke” NJA 2021 s. 1187) har Högsta domstolen slagit fast att en sökt åtgärds påverkan på en servitutsrätt endast i rena undantagsfall bör kunna beaktas i ett bygglovsärende. För att så ska kunna ske måste det stå klart att den sökta åtgärden – utan att några närmare överväganden behöver göras vid bygglovsprövningen – medför att en rättighet som servitutet ger går helt eller så gott som helt förlorad, att rättigheten tillgodoser ett ändamål som är av väsentlig betydelse och att konsekvensen av åtgärden därför måste anses oacceptabel.

I det aktuella fallet stod det inte klart att den åtgärd som bygglovsansökan avsåg medförde att några av de rättigheter som servitutsavtalet gav helt eller så gott som helt gick förlorade. Redan denna bedömning medförde att den sökta åtgärdens påverkan på servitutet inte var att anse som en betydande olägenhet enligt plan- och bygglagen. Servitutet skulle därmed inte beaktas i bygglovsärendet.