Dom i mål om kupongskatt

Kupongskatt ska som huvudregel betalas för utdelning på aktier i svenska aktiebolag om den utdelningsberättigade är en fysisk eller en juridisk person som är hemmahörande utomlands. Med utdelningsberättigad avses den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället. Om kupongskatt har innehållits med ett för högt belopp så har den som är utdelningsberättigad en rätt till återbetalning.

Målet gällde en irländsk värdepappersfond. Fonden är organiserad som en s.k. unit trust och är bildad genom en överenskommelse mellan en manager och en s.k. trustee. Fonden är inte en juridisk person och formellt är det trusteen som äger tillgångarna. Under åren 2006–2011 tog fonden emot utdelning från svenska aktiebolag. Kupongskatt innehölls med 30 procent i enlighet med bestämmelserna i kupongskattelagen.

Fondens manager ansökte för fondens räkning om återbetalning av den innehållna skatten. Skatteverket avslog ansökningen. Förvaltningsrätten och kammarrätten avslog överklagandet av myndighetens beslut. Kammarrätten ansåg att trusteen som formell ägare till fondens tillgångar var den som var utdelningsberättigad. Eftersom ansökningen avsåg fonden och var under­tecknad av managern kunde den inte anses avse den som faktiskt var utdelningsberättigad.

I domen konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att fonden är bildad i enlighet med UCITS-direktivet (2009/65/EG). En unit trust-fond är, i likhet med andra UCITS-fonder, i princip öppen för alla som vill investera i dem. Andelsägarnas rättigheter är dock begränsade och de förfogar inte över tillgångarna i fonden eller avkastningen på dem. Andelsägarna kan därför inte vara utdelningsberättigade enligt kupongskattelagen. Frågan är då enligt Högsta förvaltningsdomstolen om fonden kan anses vara utdelningsberättigad, trots att trusteen är behörig att ta emot utdelningen.

En kontraktsrättslig värdepappersfond är inte en juridisk person utan anses ha en speciell konstruktion genom vilken äganderätten till fondförmögenheten har separerats från fondförvaltningen och förvaringen av tillgångarna. Mot bl.a. den bakgrunden ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att en kontraktsrättslig värdepappersfond – bildad i enlighet med UCITS-direktivet – bör anses vara utdelningsberättigad.

En unit trust-fond uppvisar stora likheter med en kontraktsrättslig fond när det gäller förvaltning och förvaring av fondens tillgångar. Det som skiljer en unit trust-fond från en kontrakts­rättslig fond är att trusteen formellt äger de förvarade tillgångarna. Denna skillnad bör enligt Högsta förvaltningsdomstolens inte medföra att en unit trust-fond behandlas annorlunda än en kontraktsrättslig fond i nu aktuellt avseende. En värdepappersfond som är organiserad i form av en unit trust är således utdelningsberättigad vid tillämpningen av kupongskattelagens bestämmelser om återbetalning av kupongskatt. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade också prövningstillstånd i målet i övrigt och återförvisade det till Skatteverket för en prövning i sak av om samtliga förutsättningar för återbetalning är uppfyllda.