Domstolen anser att verksamheten vid Preemraff i Lysekil kan tillåtas

En central fråga i målet är verksamhetens koldioxidutsläpp. Domstolen anser att den så kallade stoppregeln i miljöbalken inte kan tillämpas på en verksamhet som ingår i EU:s utsläppshandelssystem för växthusgaser. Enligt domstolen har inte klimatlagen någon rättsverkan vid prövning av tillstånd till enskilda verksamheter. Domstolen anser också att klimatmålen som beslutades av riksdagen 2017 inte innebär någon förändring av de krav som kan ställas på koldioxidutsläpp vid prövning av tillstånd till enskilda verksamheter som ingår i utsläppshandelssystemet.

Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen, har gett Preem AB tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Preemraff i Lysekil. Tillståndet omfattar bl.a.

Ett antal miljöorganisationer och enskilda personer har överklagat tillståndet till Mark- och miljööverdomstolen. Tillståndet har dock inte överklagats av någon av de myndigheter som har till uppgift att ta tillvara miljöintressen i tillståndsprocesser.

Det är regeringen som beslutar om verksamheten ska få komma till stånd (tillåtlighetsprövning). Mark- och miljööverdomstolens uppgift har varit att handlägga målet åt regeringen och med ett yttrande lämna sin bedömning i frågan.

När regeringen har beslutat i frågan om verksamheten ska få komma till stånd, lämnar regeringen tillbaka målet till Mark- och miljööverdomstolen. Beslutar regeringen att den sökta verksamheten inte ska tillåtas, ska domstolen avslå ansökan. Om regeringen däremot beslutar att verksamheten ska tillåtas, ska domstolen ge tillstånd till verksamheten och bestämma vilka villkor som ska gälla för denna.

I Mark- och miljööverdomstolens yttrande har domstolen övervägt bland annat följande frågor.

Verksamheten omfattas av både miljöbalken och EU:s utsläppshandelssystem för växthusgaser. Mark- och miljööverdomstolen har gjort en systematisk och ändamålsenlig tolkning av det svenska regelverket och även beaktat EU-rätten. Domstolen har kommit fram till att den så kallade stoppregeln i miljöbalken inte kan tillämpas på koldioxidutsläpp från en verksamhet som omfattas av utsläppshandelssystemet.

Riksdagen har 2017 antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket omfattar bland annat en klimatlag och nya klimatmål för utsläpp av växthusgaser.

Klimatlagen innehåller endast riktlinjer för regeringens klimatpolitiska arbete. Lagen har därför enligt domstolen inte någon rättsverkan vid tillståndsprövning av enskilda verksamheter.

Av de nya klimatmålen framgår bland annat att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären för att därefter uppnå negativa utsläpp. De nya målen har inte medfört några lagändringar i miljöbalken. För att målen ska kunna uppfyllas krävs enligt förarbetena bland annat att ambitionerna i EU:s utsläppshandelssystem höjs. Mark- och miljööverdomstolen anser att de nya klimatmålen inte innebär någon förändring av de krav som kan ställas på koldioxidutsläpp vid tillståndsprövning av enskilda verksamheter som ingår i utsläppshandelssystemet.

Mark- och miljööverdomstolen anser att miljökonsekvensbeskrivningen och övrig utredning i målet är tillräckligt underlag för att kunna bedöma om verksamheten ska tillåtas.

När det gäller utsläpp till vatten anser domstolen att verksamheten är förenlig med de krav som följer av EU:s ramdirektiv för vatten.

Domstolen bedömer att övriga utsläpp och störningar från verksamheten kan begränsas till godtagbara nivåer.

Det finns enligt domstolen inte något hinder mot att tillåta verksamheten med hänsyn till dess lokalisering, påverkan på motstående riksintressen, övriga naturvärden och artskydd.

Domstolen föreslår ingen tidsbegränsning av den sökta verksamheten.