Dom i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen

En förälder ansökte om ekonomiskt bistånd för sig och sin hemmavarande myndige son som gick i gymnasiet. På grund av ogiltig frånvaro hade hans studiebidrag inte betalats ut. Detta ledde också till att föräldern inte hade rätt till bostadsbidrag.

När nämnden beviljade bistånd tog den upp en s.k. fiktiv inkomst motsvarande de uteblivna bidragen, dvs. biståndet reducerades med ett belopp som motsvarade dessa bidrag. Förvaltningsrätten och kammarrätten ansåg att nämnden inte hade haft fog för detta.

Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens och förvaltningsrättens domar och fastställer nämndens beslut. Domstolen bedömer att det är rimligt att, när en förälder som söker bistånd är underhållsskyldig, som förutsättning för att bevilja en myndig gymnasieungdoms del av försörjningsstödet ställa krav på att ungdomen deltar i utbildningen på ett sådant sätt att de bidrag som förutsätter sådana studier kan betalas ut. Det har inte kommit fram någon godtagbar förklaring till varför sonen inte deltagit i utbildningen i tillräcklig utsträckning. Det har därför varit riktigt att ta upp de uteblivna bidragen som fiktiva inkomster.

Två ledamöter är skiljaktiga. De anser att eftersom föräldern är underhållsskyldig för sonen ska han betraktas som ett barn ingående i hushållet. Sonen är myndig och möjligheterna för föräldern att styra över sonens närvaro i skolan är mycket små. Föräldern kan mot den bakgrunden inte anses ha haft möjlighet att tillgodose sina behov genom att se till att sonen uppvisar sådan närvaro som krävs för att studiebidrag ska betalas ut. De uteblivna bidragen kan därför inte räknas med som fiktiva inkomster.