Ansvar för brukande av osann urkund respektive olovlig körning har ansetts inte kunna ådömas när ett formellt giltigt körkort utfärdats på grundval av vilseledande uppgifter

2024-04-03

En man ansökte hos Transportstyrelsen om utbyte av ett ungerskt körkort för personbil. Det ungerska körkortet hade han förvärvat genom utbyte av ett uzbekiskt körkort. Transportstyrelsen beviljade ansökan och bytte ut det ungerska körkort mot ett likvärdigt svenskt körkort. Både det ungerska och det svenska körkortet återkallades senare, eftersom det hade kommit fram att mannens uzbekiska körkort var förfalskat och att något körkort aldrig hade utfärdats för honom i Uzbekistan. Mannen åtalades för brukande av osann urkund för att han i samband med sin ansökan hos Transportstyrelsen åberopade det ungerska körkortet trots att han inte var körkortsbehörig. Mannen åtalades även för att, vid ett antal tillfällen innan det svenska körkortet återkallades, ha kört personbil utan att vara berättigad till det.

Högsta domstolen konstaterar att det för ansvar för olovlig körning krävs att ett körkortspliktigt fordon förs utan att föraren är berättigad till det. Berättigad att köra personbil är enligt bestämmelserna i körkortslagen den som har ett gällande körkort för fordonet. Eftersom det är själva körkortet som ger behörighet att köra personbil är det enligt Högsta domstolen inte förenligt med den straffrättsliga legalitetsprincipen att tillämpa regleringen om olovlig körning så, att en förare anses köra personbil utan att vara berättigad till det när denne vid tidpunkten för körningen har ett giltigt körkort. Domstolen kommer därför till slutsatsen att den som innehar ett formellt giltigt körkort inte kan dömas för olovlig körning i en sådan situation.

Högsta domstolen uttalar vidare att det för ansvar för brukande av osann urkund krävs att någon åberopar eller annars använder en osann uppgift om vem han eller hon är eller om annat än egna angelägenheter. Det ska vara fråga om att en objektivt osann uppgift har lämnats. Att vid ansökan om utbyte av körkort uppvisa ett giltigt körkort från ett annat EES-land kan enligt Högsta domstolen, oavsett om körkortet utfärdats utifrån vilseledande eller falska uppgifter, inte anses innebära att en osann uppgift om rätten att föra fordon har lämnats i den mening som avses i straffbestämmelsen eftersom körkortet i sig ger sådan behörighet. Mannen frikändes därför även från ansvar för detta brott.

Andra nyheter

Högsta domstolen har avgjort ett mål om så kallad litispendens och EU:s underhållsförordning

2024-04-04
I förordningen regleras vilket lands domstol som är behörig att pröva en fråga om underhåll som har internationell anknytning. Enligt förordningen kan mer än ett land var behörigt att pröva frågan. Det är därför också reglerat hur domstolarna i de olika länderna ska hantera saken när underhållsfrågan aktualiseras i mer än ett land, s.k. litispendens. Vilket lands domstol som ska avgöra frågan kan vara av betydelse för hur omfattande underhållsskyldigheten är.
Läs

Unionsmedborgare utlämnas inte till tredjeland

2024-04-04
En man bosatt i Sverige, som är kroatisk medborgare, begärdes utlämnad till Serbien för att avtjäna ett fängelsestraff. Brotten som fängelsestraffet avsåg motsvarar grovt vapenbrott och framkallande av fara för annan och hade enligt domen begåtts 2010. Mannen har sedan mer än 10 år varit bosatt i Sverige och bor tillsammans med sin sambo och dotter. Han bedriver en näringsverksamhet tillsammans med sin sambo inom byggbranschen. Dottern, som är 13 år gammal, har levt större delen av sitt liv i Sverige och går i skola här.
Läs

Ringa misshandel kan ge rätt till kränkningsersättning

2024-04-04
En ringa misshandel har med hänsyn till omständigheterna utgjort en så allvarlig kränkning att den skadelidande har rätt till kränkningsersättning enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen.
Läs

Nya domarutnämningar v.14

2024-04-04
Regeringen har den 4 april utnämnt
Läs

Vid ansökan om lagfart kan det krävas samtycke från överlåtarens före detta make även när lång tid gått efter äktenskapsskillnaden

2024-04-09
Den som är gift får inte överlåta fast egendom utan att den andre maken lämnat sitt samtycke. Det gäller även efter äktenskapsskillnad, fram till dess bodelning skett. Vid en ansökan om lagfart kan därför krävas skriftligt samtycke även från en tidigare make. Detta krav kan inte efterges enbart på den grunden att lång tid gått sedan äktenskapet upplöstes, konstaterar Högsta domstolen i ett nytt beslut.
Läs