Ringa misshandel kan ge rätt till kränkningsersättning

2024-04-04

En pojke i 15-årsåldern utdelade en örfil som träffade en annan jämnårig pojkes huvud. Händelsen utspelades på skolgården vid den skola där båda var elever. Gärningsmannen dömdes av tingsrätten för misshandel, ringa brott, och påföljden bestämdes till dagsböter. Rätten förpliktade även gärningsmannen att betala skadestånd i form av kränkningsersättning till den utsatta pojken. Hovrätten beslutade att inte meddela prövningstillstånd.

Frågan som Högsta domstolen prövade var om den aktuella gärningen är att bedöma som en sådan allvarlig kränkning som innebär skadeståndsskyldighet enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen.

-    Flertalet våldsbrott anses medföra en allvarlig kränkning, men vid ringa fall av misshandel, krävs något ytterligare inslag av kränkning för att det ska anses vara fråga om en allvarlig kränkning, säger Svante O. Johansson, domare i Högsta domstolen. Vid bedömningen ska det vägas in exempelvis om ett ringa brott sker under uppmärksammade former eller ingått som ett led i flera kränkningar eller förödmjukelser av en person, avslutar han.

Högsta domstolen framhåller i avgörandet att den höjning av nivåerna av kränkningsersättning som skedde 2022 inte innebär att all våldsbrottslighet är att betrakta som sådana allvarliga kränkningar som ger rätt till skadestånd. Det måste liksom tidigare göras en allsidig bedömning av om kränkningen kan karakteriseras som allvarlig enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen.

Med hänsyn till bl.a. att gärningsmannen tidigare under dagen fysiskt angripit den utsatta pojken med knuffar och liknande samt att gärningsmannen var i överläge i förhållande till den utsatta pojken ansåg Högsta domstolen att misshandeln utgjorde en sådan allvarlig kränkning som avses i 2 kap. 3 § skadeståndslagen.

Andra nyheter

Vid ansökan om lagfart kan det krävas samtycke från överlåtarens före detta make även när lång tid gått efter äktenskapsskillnaden

2024-04-09
Den som är gift får inte överlåta fast egendom utan att den andre maken lämnat sitt samtycke. Det gäller även efter äktenskapsskillnad, fram till dess bodelning skett. Vid en ansökan om lagfart kan därför krävas skriftligt samtycke även från en tidigare make. Detta krav kan inte efterges enbart på den grunden att lång tid gått sedan äktenskapet upplöstes, konstaterar Högsta domstolen i ett nytt beslut.
Läs

Uppföljning visar att förordnandetaxan fungerar väl

2024-04-09
Domstolsverket har gjort en uppföljning av den taxa i förordnandemål som infördes den 1 juni 2023. Uppföljningen visar att förordnandetaxans tillämpningsområde, möjligheter till frångående samt belopp framstår som väl avvägda.
Läs

Beslut i mål om rättsprövning

2024-04-10
Beslut i mål om rättsprövning
Läs

Nytt inlägg på domarbloggen

2024-04-10
I år är det femton år sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Veckans blogginlägg handlar bland annat om vilka rättigheter som finns enligt konventionen. Inlägget är skrivet av tingsfiskalen Linnea Järlefelt, som förra sommaren deltog vid en kurs om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning vid Academy of European Law (European University Institute) i Florens.
Läs

Dom i mål om förhandsbesked om inkomstskatt

2024-04-11
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att det förhållandet att medel tas ut ur kapitalet i en försäkring för att finansiera arvode till en försäkringsförmedlare inte innebär att försäkringen inte är en pensionsförsäkring.
Läs