Grovt bokföringsbrott fastställs i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom rörande grovt bokföringsbrott. Hovrätten fastställer tingsrättens dom i ansvarsdelen och lämnar därmed fängelsestraffet, näringsförbudet och övriga följder oförändrade. Den tilltalade hade yrkat att åtalet skulle ogillas eller att brotten skulle bedömas som bokföringsbrott av normalgraden, men hovrätten gick inte på den linjen.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde grovt bokföringsbrott. Enligt tingsrättens dom dömdes den tilltalade för grovt bokföringsbrott i två fall, med brottstiden angiven till perioden 1 augusti 2023–29 april 2024. Tingsrätten ansåg att den tilltalade, i egenskap av företrädare för ett bolag, hade åsidosatt bokföringsskyldigheten på ett sätt som innebar att rörelsens förlopp, ekonomiska resultat och ställning inte i huvudsak kunde bedömas med ledning av bokföringen.

I hovrätten var det fråga om ett överklagande av den domen. Den tilltalade begärde att åtalet skulle ogillas och att yrkandet om näringsförbud skulle avslås. I andra hand begärdes att bokföringsbrotten skulle bedömas som brott av normalgraden och att påföljden skulle lindras. Åklagaren motsatte sig ändring.

Hovrätten prövade samma åtalspunkter som tingsrätten och kom fram till samma ansvarsmässiga utgång. Hovrätten fann att den tilltalade gjort sig skyldig till bokföringsbrott i två fall och att brotten, vid en helhetsbedömning, skulle bedömas som grova. Hovrätten ändrade alltså inte brottsrubriceringen jämfört med tingsrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma bevisning som tingsrätten och spelade upp förhöret med den tilltalade från underrätten. Hovrätten uttalade att bevisningen inte ledde till någon annan slutsats än den tingsrätten dragit. Domstolen fann därför styrkt att den tilltalade, under de tidsperioder som åklagaren angett, hade åsidosatt bokföringsskyldigheten i bolaget.

Hovrätten anslöt sig även till tingsrättens bedömning i fråga om uppsåt. Vid bedömningen av brottens svårhetsgrad framhöll hovrätten att åsidosättandet av bokföringsskyldigheten hade varit omfattande, trots att brottstiderna avsett förhållandevis korta perioder, och att det rört stora belopp även i förhållande till bolagets omsättning. Mot den bakgrunden ansåg hovrätten att brotten sammantaget skulle bedömas som grova.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Det innebar att den tilltalade dömdes för grovt bokföringsbrott i två fall. Tingsrätten hade bestämt påföljden till fängelse i 1 år, och hovrätten ändrade inte detta.

Tingsrätten hade också meddelat näringsförbud i 3 år, räknat från det att beslutet inte längre kunde överklagas. Hovrätten ändrade inte heller denna del.

I tingsrätten ålades den tilltalade att betala 1 000 kr till brottsofferfonden. Den uppgiften ändrades inte i hovrättens beslut, så långt det framgår av materialet.

När det gäller försvararkostnaderna gjorde hovrätten en viss justering. Hovrätten fann att den tilltalade, med hänsyn till pågående löneutmätning, endast skulle stå för ungefär hälften av kostnaderna. Samtidigt skulle kostnaden för den offentliga försvararen i hovrätten stanna på staten. Hovrätten ändrade dock inte tingsrättens beslut om skyldighet att ersätta staten för försvararkostnaderna där. Av materialet framgår också att en ersättning till försvararen i hovrätten fastställdes till 5 061 kr och att staten skulle stå för den kostnaden.

Det framgår inte av materialet att den tilltalade varit häktad.