Grovt penningtvättsbrott fastställs i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande från den tilltalade men fastställer tingsrättens dom fullt ut. Den tilltalade döms därför för grovt penningtvättsbrott den 28 november 2023, och den tidigare utdömda påföljden, skadeståndet och övriga följder står fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller ett åtal för grovt penningtvättsbrott enligt lagen om straff för penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade den tilltalade upplåtit sitt bankkonto för mottagande och förvar av en överföring på 325 500 kronor som frånhänts ett bolag genom brott. Därefter hade pengarna omsatts genom kortköp, överföringar eller på annat sätt. Åklagaren gjorde gällande att detta skett den 28 november 2023 på okänd plats i Sverige och att gärningen var grov eftersom den avsett betydande värde.

Tingsrätten fann att den tilltalade var kontohavare till det konto i Dolt namn som mottog pengarna, att beloppet kom från bolaget genom bedrägeri och att 325 000 kronor samma dag fördes vidare från kontot på ett sätt som typiskt förekommer vid penningtvätt. Tingsrätten ansåg också att kontot öppnats den 14 november 2023 genom elektronisk signering med den tilltalades BankID.

I hovrätten gjorde den tilltalade gällande att hon skulle frikännas och att skadeståndsyrkandet skulle avslås. Hovrätten handlade målet utan huvudförhandling med parternas samtycke. Hovrätten utgick från samma utredning som tingsrätten och prövade därmed samma åtalspunkt som i underrätten. Hovrätten redovisar inte någon ändrad brottsrubricering eller någon annan utgång i ansvarsdelen.

Rättens bedömning och bevisning

Den bevisning som låg till grund för bedömningen bestod av bankutdrag, en elektroniskt signerad kontouppgift, ett yttrande eller förhörsuppgift från ett vittne från bolaget samt den tilltalades egna uppgifter. Av utredningen framgick att det i den tilltalades namn öppnats ett konto i Dolt namn, att ett större belopp kom in på kontot från bolaget och att större delen av beloppet därefter snabbt fördes vidare. Det framgick också att det på kontot förekommit flera swishöverföringar till och från personer som den tilltalade uppgett vara närstående.

Den tilltalade hävdade att två män i Stockholm skulle ha haft hennes telefon och BankID utan hennes vetskap och att hon därför inte hade kontroll över kontot. Tingsrätten fann dock att hennes berättelse var vag, delvis motsägelsefull och inte gav någon rimlig alternativ förklaring till de objektiva omständigheterna. Särskilt beaktades att kontot öppnats med hennes elektroniska signatur, att hon inte anmält telefonen stulen eller förlorad, att hon inte spärrat sina bankfunktioner och att hon lämnat skiftande uppgifter om hur länge männen skulle ha haft telefonen och om den skulle ha lämnats ut vid mer än ett tillfälle.

Hovrätten konstaterade att utredningen i hovrätten var densamma som i tingsrätten och att hovrätten gjorde samma bedömning som tingsrätten. Därmed stod tingsrättens slutsats fast, nämligen att den tilltalade själv medverkat till transaktionerna och haft insikt om att medlen härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Hovrätten redovisar alltså ingen egen avvikande bevisvärdering utan ansluter sig helt till underrättens bedömning.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Den tilltalade är därmed fälld för grovt penningtvättsbrott den 28 november 2023. Påföljden står fast som villkorlig dom och 70 dagsböter om 150 kronor, sammanlagt 10 500 kronor.

Skadeståndsplikten står också fast. Den tilltalade ska betala 325 500 kronor i skadestånd till målsäganden, med ränta från den 28 november 2023 enligt räntelagen. Avgiften till brottsofferfonden på 1 000 kronor står också fast.

Hovrätten beslutade dessutom att den offentliga försvararen ska få ersättning av allmänna medel med 5 081 kronor och att denna kostnad ska återbetalas av den tilltalade till staten. Av den uppgiften framgår inte att den tilltalade varit häktad.