Ungdomstjänst för olaga förföljelse

Tingsrätten dömer den tilltalade för olaga förföljelse efter en längre relation med målsäganden. Åtalet omfattade även uppgifter om tidigare våldsamma händelser, men domstolen fann inte att förutsättningarna för grov fridskränkning var uppfyllda. I stället bedömdes gärningarna som olaga förföljelse. Den tilltalade får ungdomstjänst i 70 timmar och ska betala skadestånd till målsäganden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Målet gällde händelser mellan den tilltalade och målsäganden under deras relation och vid ett senare tillfälle efter att relationen hade tagit slut. Åtalet mot den tilltalade omfattade först grov fridskränkning, med fyra delhändelser. Den första delen, åtalspunkt 1a, avsåg misshandel och sexuellt ofredande den 18 oktober 2023. Den andra, åtalspunkt 1b, avsåg misshandel någon gång mellan den 1 oktober 2023 och den 16 februari 2024. Den tredje, åtalspunkt 1c, avsåg misshandel den 26 januari 2024. Den fjärde, åtalspunkt 1d, avsåg misshandel den 21 mars 2025.

Domstolen redovisade även att åklagaren i andra hand hade yrkat att den tilltalade skulle dömas för olaga förföljelse för samma gärningar. Åtalspunkt 1a gällde att den tilltalade tagit tag i målsägandens armar, tryckt henne mot en bil och utfört samlagsliknande rörelser mot hennes kropp. Åtalspunkt 1b gällde att han slagit målsäganden flera gånger i ansiktet. Åtalspunkt 1c gällde att han tagit ett strypgrepp om hennes hals så att hon tappade andan och svimmade. Åtalspunkt 1d gällde att han vid en busshållplats den 21 mars 2025 slagit målsäganden med flera slag, dragit henne i håret och kastat en mobiltelefon som träffade henne i huvudet.

Tingsrätten fann att det var styrkt att den tilltalade den 18 oktober 2023 hade gjort sig skyldig till misshandel och sexuellt ofredande. Gärningen bedömdes som misshandel av normalgraden och sexuellt ofredande. Vid åtalspunkt 1b fann domstolen att det var styrkt att den tilltalade hade gjort sig skyldig till misshandel, också bedömd som normalgraden. Vid åtalspunkt 1c fann domstolen att det var styrkt att den tilltalade hade tagit strypgrepp om målsägandens hals den 26 januari 2024 så att hon drabbades av andnöd och medvetslöshet. Däremot ansåg domstolen inte att rodnad var styrkt. Gärningen bedömdes som misshandel. Vid åtalspunkt 1d fann domstolen att det var styrkt att den tilltalade hade gjort sig skyldig till misshandel den 21 mars 2025, men den händelsen ingick i den samlade bedömningen av olaga förföljelse. Åtalspunkt 2 gällde i stället ett separat åtal för misshandel mot den tilltalade, men det åtalet ledde till att målsäganden dömdes för ringa misshandel, inte den tilltalade.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsägandens berättelse var detaljerad, sammanhängande och trovärdig, och att den i flera delar fick starkt stöd av annan bevisning. För åtalspunkt 1a lade domstolen särskild vikt vid en videoinspelning, där det enligt rätten framgick att den tilltalade höll fast målsäganden, tryckte ner henne mot en bil och fortsatte trots att hon sade att det gjorde ont. Vittnesuppgifter från andra personer gav ytterligare stöd. Domstolen avfärdade invändningen om nödvärn.

För åtalspunkt 1b fann tingsrätten att det var styrkt att den tilltalade utdelat flera slag mot målsäganden. Även här byggde bedömningen på målsägandens uppgifter, en videofilm och vittnesuppgifter. Domstolen ansåg att det visades att det rörde sig om fler slag och att gärningen därför inte bara var ringa utan skulle rubriceras som misshandel av normalgraden.

För åtalspunkt 1c bedömde domstolen att målsägandens uppgifter om strypgreppet var trovärdiga och fick stöd av att hon kort efter händelsen berättade samma sak för andra personer, som också beskrev den tilltalades stolta sätt att tala om händelsen. Domstolen fann att det var bevisat att den tilltalade hade tagit strypgrepp om målsägandens hals så att hon fick andnöd och blev medvetslös.

För åtalspunkt 1d konstaterade tingsrätten att det var målsäganden som först utdelade en örfil mot den tilltalade, men att hans fortsatta våld därefter var uppenbart oförsvarligt. Domstolen fann att hans agerande utgjorde misshandel och att det, tillsammans med de tidigare gärningarna, var ett led i en upprepad kränkning av målsägandens integritet. Därmed ansåg domstolen att förutsättningarna för olaga förföljelse var uppfyllda. Däremot fann rätten att kraven för grov fridskränkning inte var uppfyllda, eftersom relationen inte ansågs ha haft den tillräckliga karaktär av närstående vid de tidigaste händelserna och eftersom en enstaka gärning inte räckte för det brottet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för olaga förföljelse. Påföljden bestämdes till ungdomstjänst i 70 timmar. Tingsrätten beaktade hans ungdom vid straffmätningen. Rätten angav att straffvärdet för en vuxen person motsvarade fängelse i åtta månader, men att ungdomsbedömningen ledde till ett lägre straffvärde och att ungdomstjänst var en lämplig påföljd.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 51 600 kronor. Av detta avser 50 000 kronor ersättning för kränkning och 1 600 kronor ersättning för sveda och värk. Ränta ska betalas enligt räntelagen från den 21 mars 2025 till dess betalning sker. Dessutom ska den tilltalade betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.