Överträdelse av kontaktförbud prövad i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande i mål om överträdelse av kontaktförbud. Hovrätten fastställde tingsrättens dom och gjorde ingen ändring av vare sig skuldfrågan, påföljden eller skadeståndet, utom att ett av de i hovrätten prövade meddelandena ogillades eftersom åklagaren inte visat att det skickades på den aktuella dagen.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde en tilltalads påstådda överträdelser av kontaktförbud genom meddelanden som enligt åtalet skickades den 29 augusti 2025. Åtalet avsåg meddelanden till målsägandens föräldrar och till den tilltalades och målsägandens gemensamma dotter.

I tingsrätten dömdes den tilltalade för överträdelse av kontaktförbud den 29 augusti 2025 enligt 24 § 1 st lagen (1988:688) om kontaktförbud. Han frikändes däremot från två andra åtalspunkter, en avseende den 15 juni 2025 enligt äldre lydelse av samma lag och en avseende den 26 augusti 2025 enligt 24 § 1 st lagen (1988:688) om kontaktförbud.

I hovrätten yrkade den tilltalade att han skulle frikännas i den del som avsåg åtalspunkt 1.3 och att målsägandens skadeståndsyrkande skulle avslås. Han yrkade också att han helt eller delvis skulle befrias från skadeståndsskyldigheten. Åklagaren och målsäganden motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Hovrätten konstaterade att den tagit del av samma utredning som tingsrätten, med tillägget att den tilltalade åberopat en längre version av sms-konversationen mellan honom och den gemensamma dottern. Hovrätten prövade den del av åtalet som gällde meddelanden den 29 augusti 2025 till målsägandens föräldrar och till dottern. Hovrätten ändrade inte tingsrättens bedömning i sak, men fann att den del av åtalet som avsåg meddelandet till dottern skulle ogillas eftersom åklagaren inte motbevisat den tilltalades uppgift om att meddelandet inte skickades den 29 augusti 2025.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten gjorde i övrigt inga andra bedömningar än tingsrätten i skuldfrågan. Det innebär att hovrätten i huvudsak godtog tingsrättens bevisvärdering och slutsatser, men att den i den prövade del där den tilltalade ifrågasatte tidpunkten för ett meddelande ansåg att utredningen inte räckte för fällande dom.

Av hovrättens skäl framgår att den inte fann skäl att ompröva tingsrättens bedömning av påföljd eller skadestånd. Hovrätten framhöll att det saknades utredning som motbevisade den tilltalades påstående om att meddelandet till dottern inte skickades den 29 augusti 2025, och därför ogillades åtalet i den delen.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Det innebär att den tilltalade alltjämt döms för överträdelse av kontaktförbud den 29 augusti 2025, medan övriga åtalspunkter som tingsrätten hade frikänt honom från står fast som ogillade. Hovrätten ändrade inte påföljden, vilket innebär att skyddstillsyn gäller enligt tingsrättens dom. Tingsrätten hade också meddelat en föreskrift om att den tilltalade ska genomgå det program mot partnervåld som frivården finner lämpligt samt att övervakare utses av frivården.

Skadeståndet stod också fast. Den tilltalade ska betala 10 000 kronor i skadestånd till målsäganden jämte ränta enligt räntelagen från den 29 augusti 2025. Han ska även betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor. Det framgår vidare att hovrätten inte gjorde några andra bedömningar än tingsrätten i fråga om påföljd och skadestånd.

Av hovrättens beslut följer också att ett offentligt biträde fick ersättning av staten med 6 098 kronor, varav 4 878 kronor avsåg arbete och 1 220 kronor mervärdesskatt. Den kostnaden ska stanna på staten. Uppgift om häktning finns inte i materialet.