Penningtvättsbrott i två fall – hovrätten ändrar endast skadeståndet

Dold domstol har prövat ett överklagande av en dom från Dold domstol i ett mål om penningtvättsbrott. Den tilltalade överklagade och yrkade att åtalet och skadeståndskraven skulle ogillas. Hovrätten fastställer i huvudsak tingsrättens dom och kommer fram till att den tilltalade ska dömas för penningtvättsbrott i två fall. Den enda ändringen är att hovrätten ogillar ett skadeståndsyrkande från en av målsägandena.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller penningtvättsbrott som ska ha begåtts den 1 mars 2023. Enligt hovrätten var det styrkt att två personer utsattes för bedrägeri samma dag och att pengar från brotten sattes in på den tilltalades bankkonto i nära anslutning till gärningarna. Hovrätten beskriver att de efterföljande åtgärderna på kontot, i form av förvärv, omsättning och förvar, syftade till att dölja att pengarna härrörde från brott eller att främja möjligheterna att tillgodogöra sig dem.

Tingsrätten dömde den tilltalade för penningtvättsbrott i två tillfällen enligt 3 § 1 stycket 1 punkten lagen om straff för penningtvättsbrott. Hovrätten gör ingen ändring i ansvarsdelen utan bedömer att den tilltalade uppsåtligen gjort sig skyldig till penningtvättsbrott i två fall.

Rättens bedömning och bevisning

I hovrätten lades i huvudsak samma utredning fram som i tingsrätten. Förhören från tingsrätten spelades upp. Den tilltalade åberopade dessutom ett brev till banken och vittnesförhör med ett vittne som uppgav att hon haft nära kontakt med den tilltalade och hjälpt honom med ekonomin. Vittnet berättade bland annat att den tilltalade kontaktat henne i panik när BankID inte fungerade och att banken senare skickat ett brev som visade att två belopp satts in på hans konto.

Hovrätten fäste vikt vid att man normalt har kontroll över aktiviteterna på sitt eget bankkonto, särskilt när pengarna omsätts mycket kort tid efter insättningen. Domstolen ansåg att den tilltalades uppgifter om en bekant, en länk till IKEA, WhatsApp-konversationen och användning av bankdosa inte hade framförts i anslutning till gärningen till banken, polisen eller vittnet. Att uppgifterna kom fram först efter att den tilltalade fått ta del av förundersökningen minskade deras bevisvärde. Hovrätten ansåg därför, i likhet med tingsrätten, att det inte var möjligt att kontrollera hans uppgifter.

Sammantaget ansåg hovrätten att det var visat att den tilltalade uppsåtligen gjort sig skyldig till penningtvättsbrott i två fall.

Domslut och påföljd

Hovrätten fann inte skäl att ändra tingsrättens påföljd. Den tilltalade dömdes alltså fortsatt till villkorlig dom och 30 dagsböter om 350 kronor. Hovrätten beslutade också att den tilltalade ska ersätta staten för kostnaden för den offentliga försvararen. Av hovrättens dom framgår att brottsligheten begåtts under prövotid för villkorlig dom och att den är ny i förhållande till en tidigare dom.

När det gäller skadestånd ändrade hovrätten domen endast delvis. Tingsrätten hade ålagt den tilltalade att betala skadestånd till båda målsägandena. Hovrätten kom fram till att den tilltalade skulle ersätta en av målsägandena för skadan, eftersom han genom mottagandet och hanteringen av pengarna hade försvårat möjligheterna att få skadan reparerad. Däremot ogillade hovrätten den andra målsägandens skadeståndstalan, eftersom den brottsliga gärning som den tilltalade dömdes för inte ansågs ha försämrat möjligheterna att återfå pengarna på det sätt som krävs för skadeståndsansvar.

Hovrätten beslutade också om ersättning till den offentliga försvararen och att den tilltalade ska betala tillbaka kostnaden till staten. Av den uppgift som lämnats framgår inte att den tilltalade varit häktad.