Misshandel vid en bostad prövades i hovrätten

Hovrätten prövade ett överklagande från den tilltalade efter tingsrättens dom i ett mål om misshandel. Den tilltalade yrkade att hon skulle frikännas, alternativt dömas för ringa misshandel med lindrigare påföljd och lägre skadestånd. Hovrätten fastställde i huvudsak tingsrättens dom, men ogillade åtalet i den del som avsåg ett slag med armbågen. I övrigt stod fällningen fast, liksom påföljden och skadeståndet.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde en händelse den 12 november 2025. Åklagaren hade vid tingsrätten åtalat den tilltalade för misshandel och barnfridsbrott. Tingsrätten dömde henne för misshandel men frikände henne från barnfridsbrott.

I hovrätten yrkade den tilltalade att hon skulle frikännas och att målsägandens skadeståndsanspråk skulle avslås. I andra hand yrkade hon att gärningen skulle bedömas som ringa misshandel och att påföljden skulle bestämmas till böter, samt att skadeståndet skulle jämkas eller helt falla bort. Åklagaren och målsäganden motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Hovrätten ansåg att målet kunde avgöras utan huvudförhandling.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma utredning som tingsrätten och beaktade även de skärmdumpar av SMS-konversation som den tilltalade hade åberopat. Hovrätten gjorde i huvudsak samma trovärdighetsbedömning som tingsrätten och fann att målsäganden var trovärdig och att hennes uppgifter generellt var tillförlitliga. Uppgifterna fick enligt hovrätten stöd av vad ett vittne berättat.

Samtidigt gjorde hovrätten en annan bedömning än tingsrätten i en del av åtalet. Hovrätten ansåg att målsägandens uppgifter om ett slag med armbågen var för vaga för att åklagaren skulle ha styrkt den delen av gärningen. Därför ogillades åtalet i den delen.

När det gällde att den tilltalade puttade målsäganden med båda händerna medan målsäganden stod på ett skoställ ansåg hovrätten att den tilltalade måste ha förstått att det fanns en risk för att målsäganden skulle falla ner och skadas eller få smärta. Med hänsyn till händelseförloppet och omständigheterna i övrigt bedömde hovrätten att den tilltalade handlade med uppsåt. Åtalet var därför styrkt i den delen.

Hovrätten biföll alltså åtalet för misshandel i den del som avsåg puttningen, men inte i den del som avsåg slaget med armbågen.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom i övrigt. Det innebär att den tilltalade alltjämt dömdes för misshandel den 12 november 2025. Tingsrätten hade frikänt henne från barnfridsbrott den 12 november 2025, och den delen ändrades inte i hovrätten.

Påföljden stod fast som villkorlig dom och 120 dagsböter om 160 kronor, sammanlagt 19 200 kronor. Hovrätten anslöt sig också till tingsrättens bedömning i fråga om skadestånd. Den tilltalade ska därför betala 15 000 kronor i skadestånd till målsäganden jämte ränta enligt räntelagen från den 12 november 2025. Tingsrätten hade även beslutat om avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor, och hovrättens beslut innehåller ingen ändring av den delen.

Hovrätten tog även ställning till ersättning till försvarare och särskild företrädare i hovrätten. Staten ska betala ersättning till den särskilda företrädaren med 6 098 kronor och till försvararen med 12 195 kronor. Den tilltalade ska betala tillbaka dessa kostnader till staten.