Misshandel i lägenhet gav villkorlig dom

Den tilltalade döms för misshandel men frikänns från barnfridsbrott efter en händelse i en lägenhet den 12 november 2025. Tingsrätten fann att det var styrkt att den tilltalade knuffat målsäganden så att hon föll till golvet och slog i huvudet samt slagit henne med armbågen på kroppen. Däremot ansågs det inte bevisat att barnet i lägenheten bevittnat gärningen på det sätt som krävs för ansvar för barnfridsbrott. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och dagsböter, och den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet omfattade två punkter. För det första gällde det misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken, med händelsedatum den 12 november 2025. Enligt gärningsbeskrivningen knuffade den tilltalade målsäganden så att hon föll till golvet och slog i huvudet, vilket orsakade smärta, och slog henne även med armbågen på kroppen, vilket också orsakade smärta. För denna åtalspunkt dömdes den tilltalade.

Den andra åtalspunkten gällde barnfridsbrott enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 brottsbalken, också med händelsedatum den 12 november 2025. Åklagaren gjorde gällande att målsäganden misshandlats i närvaro av barnet i lägenheten. För denna åtalspunkt frikändes den tilltalade.

Enligt utredningen uppstod en konflikt i en lägenhet där den tilltalade, målsäganden och barnet befann sig. Målsäganden berättade att den tilltalade inte ville att hon skulle ta med vissa saker och att konflikten trappades upp. Hon uppgav att den tilltalade, när hon försökte lämna lägenheten, knuffade henne två gånger, varav den andra knuffen ledde till att hon föll och slog i huvudet. Hon uppgav också att den tilltalade satte armbågen mot hennes kropp så att det gjorde ont. Barnet befann sig i lägenheten, men tingsrätten ansåg inte att det var ställt utom rimligt tvivel att barnet sett eller hört de straffbara momenten i gärningen på det sätt som krävs för barnfridsbrott.

Rättens bedömning

Tingsrätten bedömde målsägandens uppgifter som mycket trovärdiga. Hennes berättelse ansågs detaljerad, nyanserad och saklig, och den fick stöd av övrig utredning. Bland annat hördes ett vittne som berättade att målsäganden sagt att den tilltalade både slagit henne med armbåge och puttat henne så att hon ramlade och slog i huvudet. Även polisernas uppgifter beskrev en uppjagad stämning i lägenheten, och en ljudinspelning visade att det hade uppstått bråk och att situationen varit våldsam och högljudd. Tingsrätten fäste också vikt vid att ett annat vittne berättade att situationen hemma hos den tilltalade hade spårat ur och att målsäganden efter händelsen placerades akut hos honom.

Den tilltalades egna uppgifter godtogs inte. Tingsrätten ansåg inte att hon var särskilt trovärdig, bland annat eftersom hennes uppgifter om sin egen sinnesstämning inte stämde väl överens med ljudinspelningen och eftersom hon ändrat sina uppgifter om fysisk kontakt. Sammanvägt ansågs det styrkt att den tilltalade agerat med uppsåt när hon puttade målsäganden så att hon föll och fick smärta.

När det gällde barnfridsbrottet konstaterade tingsrätten att barnet befunnit sig i lägenheten och att det rörde sig om en liten bostad, vilket talade för att barnet kan ha uppfattat delar av händelsen. Men det var inte visat att barnet sett eller hört just de moment som gjorde gärningen straffbar, och därför ogillades åtalet i denna del.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken, med händelsedatum den 12 november 2025. Hon frikänns från barnfridsbrott enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 brottsbalken, också med händelsedatum den 12 november 2025.

Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 120 dagsböter om 160 kronor, totalt 19 200 kronor. Tingsrätten uttalade att gärningen hade ett straffvärde som motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att påföljden kunde stanna vid villkorlig dom med böter med hänsyn till omständigheterna.

I skadeståndsfrågan avslås den andra målsägandens begäran om ersättning. Den tilltalade ska betala 15 000 kronor i skadestånd till målsäganden, jämte ränta enligt räntelagen från den 12 november 2025. Skadeståndet avser kränkning. Yrkandet om ersättning för sveda och värk ogillades.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Dessutom ska hon betala tillbaka 25 000 kronor av kostnaderna till staten.