Rån i butik ledde till ändrad hovrättsdom

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål där den tilltalade tillsammans med en medtilltalad hade tagit sig in i en butik, maskerade och beväpnade med en yxa. Tingsrätten hade bedömt gärningen som grov stöld, men hovrätten ändrade rubriceringen till rån. Hovrätten sänkte samtidigt skadeståndet till målsäganden jämfört med tingsrättens utgång och bestämde fängelsestraffet till ett år och sex månader.

Om händelsen och åtalet

Målet i hovrätten gällde i första hand gärningen den 20 november 2014, som i stämningsansökan den 13 maj 2015 hade lagts fram som en fråga om rån. Åklagaren yrkade att hovrätten skulle bedöma gärningen som rån enligt 8 kap. 5 § brottsbalken och bestämma ett längre fängelsestraff än det tingsrätten hade gjort. Målsäganden, som biträdde åtalet i hovrätten, yrkade också att gärningen skulle bedömas som rån och att hennes skadeståndsyrkande skulle bifallas.

Enligt utredningen hade den tilltalade och den medtilltalade träffats i anslutning till en tunnelbanestation och därefter tillsammans färdats till ett centrum där butiken låg. Den medtilltalade bar med sig en yxa och båda var maskerade med rånarluvor och hade handskar. När de kom in i butiken började de omedelbart slå sönder montrar och ta varor. Målsäganden och ett vittne reagerade först när tillgreppet redan hade påbörjats. Hovrätten fann att gärningsmännen agerade tillsammans och i samförstånd, och att båda därför skulle svara för hela händelseförloppet.

Hovrätten konstaterade att det inte visats att gärningsmännen uttryckligen hotade målsäganden eller vittnet, men att deras agerande ändå skapade en klart hotfull situation. Den medtilltalade hade en yxa av ett slag som bedömdes som överdimensionerat för att slå sönder glas, och maskeringen förstärkte hotbilden. Målsäganden uppgav att hon inte vågade larma polisen och att hon efter händelsen skakade och grät. Hon lämnade också butiken i en situation hon uppfattade som hotfull. Hovrätten ansåg därför att gärningen för målsäganden framstod som trängande fara och att uppsåt täckte denna verkan. Därmed bedömdes gärningen som rån. Brottet ansågs inte mindre allvarligt.

I hovrätten prövades också den tilltalades påföljd för ytterligare brottslighet. Hovrätten nämnde särskilt ett narkotikabrott den 24 juni 2014, som enligt domskälen påverkade straffvärdet. Övriga brott ansågs inte påverka den samlade bedömningen i någon nämnvärd utsträckning.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från samma bevisning som tingsrätten, med undantag för att ett förhör inte lades fram och att tilläggsfrågor ställdes till ett vittne på den tilltalades begäran. Hovrätten gjorde en annan rättslig bedömning än tingsrätten av gärningen i butiken.

Domstolen fäste vikt vid att de båda gärningsmännen hade utrustat sig med rånarluvor, handskar och en yxa, att de agerade samordnat och att de riktade ett tydligt hotfullt beteende mot målsäganden när de trängde sig fram i butiken. Hovrätten ansåg att gärningen inte bara innebar ett tillgrepp utan också ett sådant hotfullt förfarande att det uppfyllde rekvisiten för rån. Hovrätten tog också hänsyn till att målsäganden befann sig i mycket nära anslutning till gärningsmännen när brottet begicks och att hon drabbades av en allvarlig kränkning.

När det gällde skadeståndet bedömde hovrätten att målsäganden hade rätt till kränkningsersättning enligt skadeståndslagen. Med hänsyn till omständigheterna bestämdes den ersättningen till 10 000 kr. Hovrätten godtog också ersättning för sveda och värk, eftersom målsägandens uppgifter fick stöd av vittnesutsagan och ansågs visa att hon drabbats av psykiskt lidande som kunde ersättas. Sammantaget skulle den tilltalade och den medtilltalade solidariskt betala 11 200 kr till målsäganden.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom och dömde den tilltalade för gärningen den 20 november 2014 som rån enligt 8 kap. 5 § brottsbalken. Påföljden bestämdes till fängelse i ett år och sex månader. Hovrätten gjorde alltså en strängare rubricering än tingsrätten men bestämde ett annat fängelsestraff än det tingsrätten hade gjort.

Tingsrätten hade tidigare dömt för grov stöld enligt 8 kap. 4 § brottsbalken och bestämt fängelse i ett år. Tingsrätten hade också ogillat målsägandens skadeståndsyrkande och i stället ålagt den tilltalade att betala skadestånd till ett bolag. Hovrätten ändrade detta och biföll målsägandens skadeståndsanspråk i stället. Hovrätten angav också att tingsrättens beslut om beslag skulle bestå.

Det framgår inte av hovrättens dom att den tilltalade var häktad eller hur länge. Någon särskild kontaktförbudsåtgärd nämns inte. Hovrätten beslutade även om ersättning till försvarare och andra kostnader, som skulle betalas av staten.