Grov misshandel prövad i hovrätten – tingsrättens frikännande står fast

Döld domstol har prövat ett överklagande i ett mål om grov misshandel. Åklagaren ville att den tilltalade skulle dömas till fängelse, men hovrätten fastställer tingsrättens domslut i den överklagade delen. Den tilltalade frikänns därmed från åtalet om grov misshandel eftersom hovrätten, liksom tingsrätten, anser att det inte är styrkt utom rimligt tvivel att han uppsåtligen utfört den påstådda gärningen.

Om händelsen och åtalet

Målet i hovrätten gällde en enda åtalspunkt om grov misshandel. Åklagaren påstod att den tilltalade den 21 juli 2020 på en plats i Färgelanda kommun hade misshandlat målsäganden genom att skära henne i låret med en kniv. Enligt åtalet orsakades målsäganden en cirka 15 centimeter lång sårskada, blodvite, smärta och ömhet. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom gärningen varit livsfarlig och eller eftersom den tilltalade genom sitt agerande visat särskild hänsynslöshet och råhet.

Tingsrätten hade tidigare ogillat åtalet om grov misshandel, och den domen överklagades av åklagaren. I hovrätten var frågan därför om tingsrättens frikännande skulle ändras. Någon ändring skedde inte.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten. Förhören från tingsrätten spelades upp i hovrätten. Det var utrett att målsäganden vid den påstådda tiden och platsen hade fått en 15 centimeter lång sårskada på vänster lår, och att den tilltalade befann sig på platsen.

Målsäganden hade berättat att det var den tilltalade som orsakade skadan med en kniv. Hovrätten ansåg att hennes berättelse lämnades på ett återhållsamt och relativt utförligt sätt och att hon också hade lämnat en rimlig förklaring till varför hon först hade lämnat en annan uppgift om hur skadan uppkom. Samtidigt ansåg hovrätten att hennes uppgifter inte var helt tydliga. Domstolen framhöll att det var svårt att förstå hur skadan kom att hamna på baksidan av låret och att hennes utsaga inte gav något tydligt svar på om den tilltalade hade haft uppsåt att orsaka skadan. Hon hade bland annat sagt att hon hoppade ner i en slänt och att han då råkade skära henne med en kniv som han redan hade i handen, men att hon inte trodde att det var med flit. Först efter frågor från åklagaren kopplade hon knivskärningen till att hon hade sagt något som gjorde den tilltalade arg.

Hovrätten betonade att det var naturligt att målsäganden, nästan tre år efter händelsen och med tanke på att situationen varit tumultartad och skett i mörker, hade svårt att lämna mer detaljerade uppgifter. Det ledde dock till att kraven på stödbevisning blev höga. Den övriga bevisningen, bland annat protokoll från brottsplats- och klädundersökning samt rättsintyg, gav enligt hovrätten inte något klart svar på om skadan hade orsakats av en kniv. Den gav inte heller någon vägledning om huruvida det i så fall varit fråga om en uppsåtlig knivskärning.

Sammantaget gjorde hovrätten samma bedömning som tingsrätten. Det var inte visat utom rimligt tvivel att den tilltalade uppsåtligen hade agerat på det sätt som åklagaren påstått. Därför ogillades åtalet.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställer tingsrättens domslut i den överklagade delen. Den tilltalade frias alltså från åtalet om grov misshandel.

Ingen påföljd för grov misshandel döms ut i hovrätten, eftersom åtalet ogillas. I den tillhandahållna texten finns ingen uppgift om häktning, kontaktförbud eller brottsofferfondavgift.

I hovrätten beslutas också att ett ombud ska få ersättning av staten med 7 889 kronor, varav 6 311 kronor avser arbete och 1 578 kronor mervärdesskatt. Staten ska stå för denna kostnad.

Tingsrätten hade tidigare även prövat ett åtal om stöld som gällde en annan händelse. I den delen frikände tingsrätten den tilltalade, men hovrättsdomen i det här materialet gäller endast den överklagade delen om grov misshandel.