Inbrottsstölderna på flera adresser prövades i hovrätten

Dold domstol prövade ett överklagande från den tilltalade efter att tingsrätten dömt honom för tre fall av inbrottsstöld. Hovrätten avslog yrkandet om avvisning av åklagarens åtalsjustering och fastställde tingsrättens dom i sin helhet. Det innebär att den tilltalade även i hovrätten dömdes för tre fall av inbrottsstöld, med samma påföljd och skadestånd som tidigare.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde inbrottsstöld m.m. och avsåg händelser den 21 mars 2023. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med andra personer hade brutit sig in i tre olika bostäder och tillgripit gods. Den första gärningen avsåg en bostad i Kållered, där smycken, solglasögon och en kamera enligt åtalet hade stulits. Den andra gärningen avsåg en bostad på Rosengatan i Göteborg, där smycken skulle ha tillgripits. Den tredje gärningen avsåg en annan bostad på Rosengatan, där smycken och andra föremål skulle ha stulits.

I hovrätten justerade åklagaren gärningsbeskrivningarna genom att förtydliga att gärningarna skett ”samt i samråd” och genom att precisera de alternativa medhjälpspåståendena. Den tilltalade invände att åklagarens justering, såvitt avsåg påståendet att han skjutsat och färdats med gärningsmännen i den bil som använts vid inbrottsstölden, skulle avvisas eftersom det enligt honom rörde sig om nya moment som inte prövats av tingsrätten. Hovrätten bedömde dock att det rörde sig om en precisering av den redan åtalade gärningen och att det därför inte var fråga om en otillåten åtalsjustering.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för tre fall av inbrottsstöld. I hovrätten prövades alltså främst om tingsrättens dom skulle ändras eller stå fast. Hovrätten fann att det inte fanns skäl att ändra domen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma bevisning som vid tingsrätten och spelade upp ljud- och bildupptagningar från förhören. Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bevisvärdering.

Domstolen konstaterade att det var utrett att målsägandena hade utsatts för inbrottsstölder i enlighet med gärningsbeskrivningarna. Hovrätten lade vikt vid att det fanns en sammanhängande kedja av indicier som band den tilltalade till gärningarna och till de andra inblandade personerna.

Bland bevisningen nämndes meddelanden som visade att de tilltalade planerade att träffas under förmiddagen. Hovrätten ansåg att det var visat att den tilltalade använde aliaset ”sebboss98” i kommunikationen. Ett meddelande med innehållet ”Låt han sova om han inte vill gö cash” tolkades som att gruppen från början hade en gemensam plan att begå brott. Vidare ansåg hovrätten att det var visat att de tilltalade följde med i bilen från början, eftersom de senare påträffades i den eller i anslutning till den.

Hovrätten pekade också på att gruppen kunde knytas till inbrotten genom stöldgods och nyckel som hittades i bilen, mobiluppkopplingar i anslutning till brottsplatserna och skoavtryck i bostäderna. Särskilt noterades att skoavtrycket i en av bostäderna enligt analysen var minst 100 gånger mer sannolikt att härröra från en viss persons sko än från en annan sko, och att ett annat skoavtryck starkt talade för att ha avsatts av en av de medtilltalades sko. Hovrätten fäste även vikt vid att den tilltalade hade genomfört ett köp på en snabbmatsrestaurang i Kållered strax före inbrottet samt att flera pappersmuggar och sugrör i bilen kunde knytas till de tilltalade.

Sammanfattningsvis fann hovrätten att det var styrkt att den tilltalade medverkade vid samtliga inbrottsstölder. Även om det inte var utrett exakt vad varje person gjort vid varje enskilt brott, ansåg hovrätten att de redan från början planerat att begå brott tillsammans och därefter åkt på en gemensam brottsturné. Därmed kunde samtliga hållas ansvariga som medgärningsmän.

För den särskilda åtalsdelen om tillgrepp av fortskaffningsmedel gällde den gärningsbeskrivning som avsåg en annan av de tilltalade. Hovrätten ändrade inte tingsrättens bedömning i den delen, men i det material som rör den tilltalade här anges endast att hovrätten fastställde tingsrättens dom för honom och att han dömdes för tre fall av inbrottsstöld.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. För den tilltalade innebar det att han dömdes för tre fall av inbrottsstöld enligt 8 kap. 4 a § brottsbalken. Hovrätten tog inte upp någon annan ändring i skuldfrågan för hans del.

Tingsrätten hade bestämt påföljden till fängelse i 1 år och 10 månader. Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning av straffvärde och påföljdsval. Någon annan påföljd än fängelse ansågs inte aktuell. Det finns i det tillhandahållna materialet ingen uppgift om att hovrätten ändrade fängelsestraffets längd eller om någon särskild häktningstid för den tilltalade.

Tingsrätten hade vidare dömt den tilltalade att betala skadestånd till målsäganden för kränkning och självrisk samt ytterligare självriskbelopp till andra målsäganden. Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning också i skadeståndsfrågorna. Tingsrätten hade dessutom beslutat om avgift till brottsofferfonden och ersättning till försvaret, och hovrätten ändrade inte heller dessa delar.