Grovt penningtvättsbrott och grovt bedrägeri prövades i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande i ett mål om grovt bokföringsbrott, penningtvättsbrott och bedrägeri. Hovrätten ändrade tingsrättens dom på flera punkter och dömde den tilltalade även för ett fall av grovt bedrägeri samt justerade bedömningen av penningtvättsbrottet och näringspenningtvätten. Fängelsestraffet bestämdes till tre år och nio månader, vilket innebär en skärpning i förhållande till tingsrättens påföljd.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde i huvudsak en verksamhet med flytt- och städtjänster samt vissa låne- och betalningstransaktioner. Åklagarna gjorde gällande att den tilltalade tillsammans med andra deltog i en gemensam brottslig verksamhet där osanna fakturor, skatteundandragande och penningtvätt ingick. Åtalet omfattade också bedrägerier kopplade till lån och överföringar.

I hovrätten prövades först åtalet om bedrägeribrottslighet i den del som gällde ett lån som en målsägande förmåtts ta och lån som lämnats av långivare. Hovrätten kom fram till att det var styrkt att en medtilltalad hade vilselett målsäganden och även lämnat felaktiga uppgifter till långivare. Däremot fann hovrätten inte stöd för att den tilltalade hade agerat tillsammans och i samförstånd med den medtilltalade i den delen, och åtalet mot den tilltalade för brott mot målsäganden och långivarna ogillades.

Hovrätten prövade också åtalet om ett bedrägeri som gällde en annan målsägande. Där fann hovrätten att den tilltalade hade agerat tillsammans och i samförstånd med en annan person. Den tilltalade dömdes därför för grovt bedrägeri under perioden den 1–31 juli 2021. Hovrätten angav att brottet var grovt eftersom det avsåg betydande värde.

När det gäller penningtvättsåtalet fann hovrätten att den tilltalade, tillsammans med två andra personer, deltog i en gemensam och planerad brottslig verksamhet inom flytt- och städbranschen. Hovrätten godtog att vissa transaktioner hade ett brottsligt ursprung och att penningtvättsåtgärderna syftade till att dölja detta eller främja tillgodogörandet av pengarna. Hovrätten tog också uttryckligen ställning till att transaktionerna 87, 92–94, 112–115, 152, 204 och 218 omfattades av ansvar. I den delen dömdes den tilltalade för grovt penningtvättsbrott under perioden den 20 juli 2019–18 september 2022, med tillämpning av även andra punkten i 3 § första stycket lagen om straff för penningtvättsbrott.

För den tidigare delen av penningtvättsåtalet, avseende perioden den 13 juni 2019–6 juli 2019, anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning och dömde för näringspenningtvätt, grovt brott.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten använde i huvudsak samma bevisning som tingsrätten men tog också del av viss ny skriftlig bevisning. Ett tilläggsförhör hölls med en medtilltalad, som bland annat berättade om verksamhetens upplägg, bilar, omsättning, personal och bokföring.

I bedrägeridelen ansåg hovrätten att bevisningen visade att en annan person hade vilselett målsäganden och långivare i fråga om lån. När det gällde den tilltalade fann hovrätten att det inte fanns tillräckligt stöd för att han hade varit med vid låneansökningstillfällena eller på annat sätt solidariskt anslutit sig till brottsplanen i den delen. Därför friades den tilltalade från åtalet om brott mot den första målsäganden och långivarna.

I bedrägeridelen som ledde till fällande dom fann hovrätten däremot att den tilltalade hade varit starkt knuten till upplägget. Hovrätten lade vikt vid att pengarna från lånet kom den tilltalade till godo, att en överföring hade gjorts till ett konto som den tilltalade disponerade, att han använde pengarna vid köp av en personbil och att han fanns med vid köpet. Sammantaget ansåg hovrätten att det knappast fanns utrymme för någon annan slutsats än att den tilltalade uppsåtligen agerade tillsammans och i samförstånd med den andra personen.

I penningtvättsdelen slog hovrätten fast att brottsligheten bedrevs inom ramen för en gemensam och systematiskt organiserad verksamhet. Hovrätten ansåg att det fanns tillräcklig bevisning på individnivå för att varje person skulle kunna dömas som medgärningsman. Hovrätten fann också att det förekom skattebrottslighet i form av oriktiga avdrag, oredovisad skatt, oredovisade avgifter och oriktiga ansökningar om RUT-bidrag, samt att denna brottslighet genererade betydande utbyte som tvättades genom verksamheten.

När hovrätten jämförde med tingsrätten gjorde den en annan värdering i vissa delar. Framför allt ändrade hovrätten bedömningen så att den tilltalade dömdes även för grovt bedrägeri i juli 2021 och för de aktuella penningtvättstransaktionerna under den fulla perioden. Samtidigt stod tingsrättens frikännande kvar i den del som gällde bedrägeriet mot den första målsäganden och långivarna.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för grovt penningtvättsbrott under perioden den 20 juli 2019–18 september 2022, för näringspenningtvätt, grovt brott, under perioden den 13 juni 2019–6 juli 2019, för grovt bedrägeri den 1–31 juli 2021 samt för de bokföringsbrott som hovrätten anslöt sig till från tingsrättens bedömning.

Påföljden bestämdes till fängelse i tre år och nio månader. Hovrätten angav att straffvärdet var högt och att någon annan påföljd än fängelse inte kunde komma i fråga. I jämförelse med tingsrätten innebar hovrättens dom en skärpt påföljd.

Hovrätten bestämde även att den tilltalade skulle betala åtta miljoner kronor till staten som förverkad egendomsvärde, med solidariskt betalningsansvar tillsammans med andra tilltalade. Tillfälligt näringsförbud skulle gälla omedelbart, och de förordnanden om beslag och sekretess som tingsrätten beslutat skulle fortsatt gälla.

Det framgår inte av hovrättens text att den tilltalade varit häktad och i så fall hur länge, och den uppgiften utelämnas därför.

Fakta