Grov smuggling och försök till grov smuggling i hovrätten

Hovrätten prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om bland annat dopnings- och narkotikabrott. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och dömde den tilltalade även för försök till grov smuggling enligt åtalspunkt 4 c och för grov smuggling enligt åtalspunkt 13. Hovrätten ogillade samtidigt åklagarens yrkande om förverkande av värdet av utbyte av försålda dopningspreparat och upphävde kvarstaden. I övrigt stod tingsrättens ansvarstalan fast i de delar som inte ändrades.

Om händelsen och åtalet

Åtalet i hovrätten gällde flera gärningar med koppling till en påstådd brottslig verksamhet som enligt åklagaren bedrevs yrkesmässigt och organiserat. För den tilltalade ensam gällde åtalspunkterna 1, 2, 3 och 13. Dessutom prövades åtalspunkt 4 c, där den tilltalade enligt åklagaren tillsammans med en medtilltalad hade infört dopningsmedel från Slovakien under perioden 16 oktober–4 november 2015, eller i andra hand försökt göra detta. Det var den tilltalade som i hovrätten slutligen dömdes även för försök till grov smuggling i denna del.

Åtalspunkt 1 avsåg att den tilltalade den 27 december 2015 beställt testosteronpropionat från Kina och försökt föra in 1 996,3 gram via postförsändelse till Sverige utan tullanmälan. Åklagaren gjorde gällande att brottet inte fullbordats eftersom dopningsmedlet upptäcktes av tysk tull och byttes ut mot ofarligt innehåll innan paketet skickades vidare.

Åtalspunkt 2 avsåg att den tilltalade samma dag beställt 200 gram 4-mmc, men att försändelsen vid införseln visade sig innehålla 195 gram 4Cl-alfa-PPP, som var en hälsofarlig vara. Åklagaren påstod i första hand försök till narkotikasmuggling och i andra hand smuggling av hälsofarlig vara.

Åtalspunkt 3 avsåg att den tilltalade den 29 januari 2016 beställt och den 12 februari 2016 låtit införa en postförsändelse med 1 996,7 gram testosteronenantat och 98,9 gram alprazolam, utan tullanmälan. Åklagaren gjorde gällande att dopningsmedelsdelen var grov smuggling och att alprazolamdelen utgjorde narkotikasmuggling.

Åtalspunkt 13 avsåg att den tilltalade den 27 december 2015 beställt och under tiden fram till den 19 januari 2016 låtit införa en försändelse med 2 kg testosteronenantat. Hovrätten prövade frågan om detta var grov smuggling eller, i andra hand, försök till grov smuggling. Hovrätten ändrade tingsrättens bedömning och fann gärningen styrkt som grov smuggling.

När det gäller åtalspunkt 4 c, som i hovrätten justerats, ansåg hovrätten att den prövning som återstod gällde om den tilltalade och medtilltalad gjort sig skyldiga till vad som påståtts just under den underpunkten. Hovrätten betonade att den övergripande beskrivningen av den brottsliga verksamheten i ingressen till åtalspunkt 4 inte utgjorde självständiga gärningspåståenden, utan skulle ses som en bakgrund till de konkreta underpunkterna.

I den del som inte överklagats stod tingsrättens dom fast för den tilltalade, bland annat för grovt narkotikabrott och grovt dopningsbrott i andra åtalspunkter än dem hovrätten ändrade eller prövade på nytt. Eftersom artikeln ska fokusera på hovrättens avgörande och enbart den tilltalade, redovisas inte gärningar mot andra personer som självständiga brottspunkter.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från samma huvudsakliga utredning som tingsrätten. Bevisningen bestod i stor utsträckning av e-postkorrespondens, beslag från rum 435 på ett företagshotell, beslag från en lägenhet eller bostad, DNA-analyser, uppgifter från tull och Instabox, samt uppgifter om betalningar via Dolt namn och bitcoin. Hovrätten hörde även sakkunniga och tog del av inspelningar av flera förhör från tingsrätten.

En central fråga var vem som använt de aktuella e-postadresserna. Hovrätten fann att åklagaren inte hade styrkt att den tilltalade varit ensam användare av alla adresser, men att utredningen visade att han haft kontroll över huvudkontot och underkonton under hela åtalstiden. Det var också betydelsefullt att all trafik från kontona upphörde när han greps. Hovrätten bedömde samtidigt att det inte kunde uteslutas att andra personer haft tillgång till enskilda adresser vid vissa tillfällen.

Trots detta ansåg hovrätten att den tilltalades koppling till kontona, tillsammans med beslag från rum 435, gav ett starkt stöd för att han varit den som stod bakom den centrala mailtrafiken. I rummet hade beslagtagits handlingar som knöts till de aktuella beställningarna, och den tilltalade hade ensam rådighet över rummet. Hovrätten lade också vikt vid att det i de åberopade mailen fanns personliga kopplingar, betalningsuppgifter och andra omständigheter som band honom till verksamheten.

När det gällde åtalspunkt 1 fann hovrätten att den tilltalade gjort allt som ankommit på honom för att smugglingsbrottet skulle fullbordas. Att dopningsmedlet byttes ut av tysk tull sågs som en tillfällig omständighet som gjorde att brottet inte fullbordades. Därför dömdes han för försök till grov smuggling.

I åtalspunkt 2 ansåg hovrätten att beställningen avsåg 4-mmc och att försändelsen sedan visade sig innehålla en annan substans som var hälsofarlig. Eftersom det var tydligt att det varit mefedron som beställts, och fullbordan endast uteblivit på grund av tillfälliga omständigheter, dömdes den tilltalade för försök till narkotikasmuggling. Hovrätten ändrade alltså inte tingsrättens bedömning i denna del.

I åtalspunkt 3 fann hovrätten att den tilltalade själv gjort beställningen och att gärningen var fullbordad. Delarna som avsåg dopningsmedel bedömdes som grov smuggling på grund av mängden, medan alprazolamdelen bedömdes som narkotikasmuggling. Inte heller i denna del ändrades tingsrättens skuldfråga.

I åtalspunkt 13 kom hovrätten till en annan slutsats än tingsrätten i påföljdshänseende för själva rubriceringen: hovrätten fann att det var styrkt att försändelsen innehållit cirka 2 kg testosteronenantat och att den tilltalade gjort beställningen. Därmed var grov smuggling fullbordad. Hovrätten dömde honom därför för grov smuggling även i denna del. Tingsrätten hade tidigare frikänt honom från denna åtalspunkt.

I åtalspunkt 4 c fann hovrätten att den tilltalade skulle dömas för försök till grov smuggling. Hovrätten byggde bedömningen på den samlade bevisningen om postförsändelser från Slovakien och på den övergripande verksamhetsbilden, även om det i hovrättens domskäl framgår att prövningen begränsades till den konkreta underpunkten efter åklagarens justering.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast delvis i ansvarsdelen. Den tilltalade dömdes även för försök till grov smuggling enligt åtalspunkt 4 c och för grov smuggling enligt åtalspunkt 13. I övrigt fastställdes ansvarsbedömningen i de delar som omfattades av överklagandet eller som redan stod fast.

Hovrätten ogillade åklagarens yrkande om förverkande av värdet av utbyte av försålda dopningspreparat och upphävde kvarstadsbeslutet. Däremot skulle tingsrättens förordnande om beslag bestå.

Den tilltalade skulle vara fortsatt häktad till dess domen i ansvarsdelen vunnit laga kraft mot honom. Någon uppgift om häktningstid anges inte i materialet.

Hovrätten beslutade också om ersättning till de offentliga försvararna och förordnade att staten skulle stå för kostnaden i hovrätten. Någon ny uppgift om brottsofferfondsavgift eller ett nytt skadeståndsbelopp finns inte i den tillhandahållna hovrättstexten. Tingsrätten hade tidigare bestämt påföljden till fängelse i sju år och förklarat villkorligt medgiven frihet helt förverkad, men hovrättstexten som tillhandahålls innehåller ingen ändring av det fängelsestraffet i domslutet som återgivits här.