Dataintrång och brott mot tystnadsplikt gav dagsböter i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande i ett mål om dataintrång och brott mot tystnadsplikt. Den tilltalade överklagade tingsrättens dom och yrkade frikännande, medan åklagaren yrkade att påföljden skulle bestämmas till dagsböter. Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i påföljdsdelen och bestämde påföljden till 50 dagsböter om 490 kronor. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde två åtalspunkter. Den första avsåg dataintrång under perioden den 15 januari 2024 till den 11 juni 2024. Den andra avsåg brott mot tystnadsplikt den 4 juni 2024.

Enligt hovrätten hade den tilltalade gjort de slagningar som omfattades av åtalet. Frågan var om han därigenom olovligen berett sig tillgång till uppgifter och om han gjort detta uppsåtligen. Hovrätten kom fram till att slagningarna hade avsett personer som sökt anställning som personlig assistent åt honom. Domstolen lade särskild vikt vid att uppdraget som personlig assistent i stor utsträckning avsåg den personliga sfären och att den tilltalade inte hade någon arbetsuppgift inom ramen för den säkerhetsprövning som gjordes. Det hade också varit tydligt för honom att han inte själv fick göra slagningarna.

När det gällde brott mot tystnadsplikt ansåg hovrätten att utredningen visade att den tilltalade fått namn och personuppgifter om en berörd person, därefter gjort slagningar på personen och sedan lämnat vidare uppgifter om att personen dömts för flera brott. Han hade också senare skickat ett mejl med uppgifter om brottstyper, domstidpunkter och påföljder. Hovrätten fann att han röjt uppgifter ur belastningsregistret som han varit skyldig att hemlighålla.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från i huvudsak samma utredning som i tingsrätten. Den tilltalade hade åberopat ny skriftlig bevisning i hovrätten i form av ett beslut att lägga ned åtal i ett annat ärende. Trots detta fann hovrätten att utredningen sammantaget talade för att han gjort de aktuella slagningarna och att dessa varit olovliga.

Hovrätten framhöll att en slagning är olovlig om den görs utan stöd i rättsordningen och inte är nödvändig för arbetsuppgiften. Eftersom den tilltalades slagningar rörde personer som sökte anställning som personlig assistent åt honom, och eftersom det inte fanns någon arbetsuppgift för honom inom säkerhetsprövningen, ansåg hovrätten att han olovligen berett sig tillgång till uppgifterna. Han hade dessutom haft insikt om att han inte fick göra slagningarna.

I fråga om tystnadsplikten ansåg hovrätten att den tilltalades uppgifter om att han bara återberättat vad en annan person sagt var motbevisade. Domstolen fann i stället att han med uppsåt spritt uppgifter från belastningsregistret. Hovrätten betonade att han arbetat som polis under lång tid och att han vid inloggning i myndighetens system påmindes om att informationen var känslig och inte fick hanteras hur som helst. Därför dömdes han även för uppsåtligt brott mot tystnadsplikt.

Hovrätten gjorde alltså ingen annan skuldvärdering än tingsrätten. Tingsrättens dom stod fast i skuldfrågan.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom i påföljdsfrågan. Tingsrätten hade meddelat påföljdseftergift, men hovrätten ansåg att det inte var uppenbart oskäligt att döma till påföljd. Med hänsyn till att den tilltalade riskerade att skiljas från sin anställning om han dömdes för flera fall av dataintrång eller uppsåtligt brott mot tystnadsplikt, bestämde hovrätten påföljden till 50 dagsböter om 490 kronor.

Hovrätten beslutade också att den tilltalade skulle betala en avgift om 1 000 kronor till brottsofferfonden. Dessutom ska han återbetala kostnaden för den offentliga försvararen i hovrätten till staten. Han fick ingen ändring till sin fördel i skuldfrågan.

Tingsrätten hade tidigare beslutat att påföljden skulle efterges. I tingsrätten hade han också dömts för brotten men utan påföljd, och sekretessen skulle fortsatt gälla för uppgifter som lagts fram vid förhandlingen inom stängda dörrar.