Rån och skadegörelse efter överklagande i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om bland annat rån, skadegörelse, övergrepp i rättssak, hemfridsbrott och grovt rattfylleri. Hovrätten ändrade tingsrättens domslut i den del som gällde åtalspunkterna 1.1–1.3 och dömde den tilltalade för rån och skadegörelse i stället för hemfridsbrott, grovt brott, rån och skadegörelse. I övrigt stod tingsrättens dom fast. Fängelsestraffet bestämdes till 2 år och 9 månader.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde flera händelser som enligt åtalet inträffade den 18 maj 2022. Hovrätten utgick från samma utredning som tingsrätten, och de inspelade förhören från tingsrätten spelades upp även i hovrätten.

Enligt hovrätten och tingsrätten hade den tilltalade tillsammans med en medtilltalad olovligen tagit sig in i en bostad där målsägandena befann sig. Därefter utsattes målsäganden för våld och hot. Hovrätten fann att den tilltalade skulle dömas för rån i förhållande till den ena målsäganden, för övergrepp i rättssak mot båda målsägandena och för skadegörelse i förhållande till den andra målsäganden. Hovrätten bedömde också att den tilltalade skulle dömas för grovt rattfylleri och olovlig körning enligt tingsrättens oöverklagade del.

När det gällde åtalspunkterna i bilaga 1 till tingsrättens dom anförde hovrätten att rånet var det mest framträdande brottet och därför konsumerade hemfridsbrottet och skadegörelsen i den del som avsåg den första målsäganden. För den andra målsäganden ansåg hovrätten att skadegörelse skulle dömas ut. Hovrätten konstaterade även att en medtilltalad i hovrätten hade erkänt misshandel och stöld i samband med samma händelse, men den uppgiften ändrade inte hovrättens bedömning av den tilltalades ansvar.

I tingsrätten dömdes den tilltalade för rån, inbrottsstöld, övergrepp i rättssak, hemfridsbrott som grovt brott, skadegörelse, grovt rattfylleri och olovlig körning. Hovrätten ändrade alltså rubriceringen i den del som avsåg åtalspunkterna 1.1–1.3, men inte i fråga om övriga brott.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens värdering av bevisningen. Den fann det utrett att den tilltalade och den medtilltalade tillsammans och i samförstånd hade trängt in i bostaden, rånat målsäganden, förstört deras mobiltelefoner och hotat dem med våld för att hindra polisanmälan.

Hovrätten framhöll flera försvårande omständigheter vid rånet. Gärningen hade skett sent på kvällen i bostaden, våld hade använts i flera skeden och ett tillhygge hade kommit till användning. Målsäganden hade fått flera blåmärken och utsatts för ett omfattande våld som pågått under minst en timme. Hovrätten betonade också de förnedrande inslagen och att gärningen framstod som planerad snarare än impulsiv. Det beaktades även att målsäganden varit gravid och därför befunnit sig i en särskilt utsatt position.

Hovrätten fann inte skäl att göra någon annan bedömning än tingsrätten i skuldfrågan. När det gällde inbrottsstölden anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning och ändrade inte den delen av domen. I fråga om grovt rattfylleri instämde hovrätten i tingsrättens slutsats att den tilltalade skulle dömas för det brottet.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut så att den tilltalade dömdes för rån enligt 8 kap. 5 § brottsbalken den 18 maj 2022 i stället för hemfridsbrott, grovt brott, rån och skadegörelse i den aktuella delen, samt för skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken den 18 maj 2022. I övrigt gällde tingsrättens domslut.

Fängelsestraffets längd bestämdes till 2 år och 9 månader, vilket var längre än tingsrättens straff om 2 år. Hovrätten ansåg att straffvärdet för brottsligheten uppgick till fängelse i två år och nio månader. Hovrätten framhöll att fängelse var den enda aktuella påföljden. Den tidigare villkorligt medgivna friheten skulle fortfarande vara helt förverkad, och det som tingsrätten hade bestämt i fråga om förverkandet stod fast.

Hovrätten anslöt sig också till tingsrättens bedömning i skadeståndsfrågorna, vilket innebar att skadeståndet lämnades oförändrat. Beslaget skulle bestå. Den tilltalade skulle vara häktad tills fängelsestraffet fick verkställas. Hovrätten uttalade också att risken för ny brottslighet motiverade fortsatt häktning.