Grovt dopningsbrott och narkotikabrott ledde till fängelse i hovrätten

Sammanfattning av hovrättens avgörande

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom och ändrat avgörandet för den tilltalade. Den tilltalade döms i hovrätten för ett grovt dopningsbrott, ett dopningsbrott av ringa brott, ett narkotikabrott och förberedelse till grovt narkotikabrott. Hovrätten fastställer i övrigt stora delar av tingsrättens bedömning men ändrar rubriceringen av dopningshändelsen och lägger till ansvar för förberedelse till grovt narkotikabrott. Påföljden skärps från fängelse i 1 år och 10 månader till fängelse i 2 år och 4 månader.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller ett överklagande från tingsrättens dom. I hovrätten var det endast den tilltalade som omfattades av den här redovisningen. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade tillsammans med annan person mellan den 28 april 2023 och den 8 juli 2023 på en plats i Knivsta olovligen framställt eller i vart fall bearbetat injektionslösningar innehållande testosteronenantat och testosteroncypionat, och därefter innehaft dopningsmedlen. Gärningen påstods vara grovt dopningsbrott. Åklagaren gjorde också gällande att den tilltalade den 8 juli 2023 olovligen innehaft dopningsmedel på en plats i Stockholm i överlåtelsesyfte. Därutöver påstod åklagaren förberedelse till grovt dopningsbrott för tiden mellan den 28 april 2023 och den 8 juli 2023.

I hovrätten justerades gärningsbeskrivningen så att det i fråga om dopningsdelen uttryckligen gjordes gällande grovt dopningsbrott och dopningsbrott av ringa brott. Hovrätten tog också upp att den tilltalade på en plats i Stockholm innehaft dopningsmedel den 8 juli 2023. Enligt hovrätten skulle det brottet bedömas som dopningsbrott, medan innehavet på den andra platsen skulle bedömas som ringa dopningsbrott.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för grovt dopningsbrott men frikänt från förberedelse till grovt dopningsbrott. Tingsrätten hade även dömt för grovt narkotikabrott. Hovrätten gjorde alltså en delvis annan rubricering än tingsrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning att det var styrkt att den tilltalade tillsammans med annan person uppsåtligen hade innehaft dopningsmedlen på stationen i Knivsta. De uppgifter som framförts i hovrätten ledde inte till någon annan slutsats.

När det gällde frågan om framställning av dopningsmedel gjorde hovrätten en annan rättslig bedömning än tingsrätten. Hovrätten konstaterade att den tilltalade och den andra personen hade blandat pulver som de båda visste innehöll testosteron med olja och konserveringsmedel för att få fram en injicerbar vätska, som sedan tappades upp i omkring 1 200 vialer. Hovrätten uttalade att detta inte var framställning i dopningslagens mening, utan att hanteringen i stället var straffbar som innehav av dopningsmedel. Bearbetningen påverkade dock rubricering och straffvärde.

Trots den rättsliga bedömningen att det inte var framställning fann hovrätten att dopningsbrottet var grovt med hänsyn till mängden dopningsmedel. Hovrätten ansåg dessutom, till skillnad från tingsrätten, att innehavet utgjorde ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt. Hovrätten hänvisade bland annat till att bearbetningen skett i ett fullt utrustat laboratorium och till chattmeddelanden som visade att verksamheten skett för annans räkning, pågått före gripandet och varit avsedd att fortsätta. Därmed dömdes den tilltalade för grovt dopningsbrott.

Hovrätten dömde också den tilltalade för dopningsbrott i fråga om de dopningsmedel som anträffats i dennes bostad. För den del som avsåg innehav i överlåtelsesyfte ansåg hovrätten att testosteronpreparaten motsvarade mer än 20 000 enheter om fem milligram aktiv substans. Den del av åtalet som avsåg ringa dopningsbrott gällde i hovrätten de medel som inte nådde upp till samma nivå.

När det gällde förberedelse till grovt dopningsbrott ogillade hovrätten åtalet. Skälet var att den tilltalade enligt hovrättens bedömning inte hade framställt dopningsmedel i lagens mening, och att det inte går att döma till ansvar för förberedelse till ett dopningsbrott som består i innehav av dopningsmedel.

I fråga om narkotikabrottet fann hovrätten, liksom tingsrätten, att den tilltalade uppsåtligen hade innehaft bromazolampulver. Däremot ansåg hovrätten att det inte helt kunde uteslutas att den tilltalade inte hade framställt bromazolam utan endast införskaffat och innehaft pulver med den aktiva substansen. För de övriga bensodiazepinerna ansåg hovrätten dock att det var styrkt att den tilltalade framställt preparat under brottsperioden. Hovrätten bedömde att framställningen skett i överlåtelsesyfte och att gärningen skulle rubriceras som narkotikabrott, inte grovt narkotikabrott.

När hovrätten prövade åtalet om förberedelse till grovt narkotikabrott fann domstolen att den tilltalade hade tagit befattning med en samling hjälpmedel som varit särskilt ägnad att användas vid narkotikabrott. Hovrätten lade vikt vid mängden utgångskemikalier, laboratorieutrustningen, kopplingen till en narkotikamarknadsplats och att den tilltalade hade haft för avsikt att framställa narkotika. Åtalet bedömdes därför som förberedelse till grovt narkotikabrott, och hovrätten gick därmed längre än tingsrätten i den delen.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom för den tilltalade. Den tilltalade dömdes för grovt dopningsbrott den 28 april 2023–8 juli 2023 och för dopningsbrott av ringa brott den 8 juli 2023. Den tilltalade dömdes också för narkotikabrott och förberedelse till grovt narkotikabrott. Åtalet för förberedelse till grovt dopningsbrott ogillades.

Påföljden bestämdes till fängelse i 2 år och 4 månader. Hovrätten bedömde att straffvärdet för det grova dopningsbrottet motsvarade fängelse i 2 år och 6 månader, och att den samlade brottsligheten motiverade fängelse i 2 år och 4 månader efter beaktande av att den tilltalade varit häktad med restriktioner under en längre tid.

Hovrätten ändrade också beslutet om beslag. Beslaget av en dator som tagits hos den tilltalade hävdes, medan övriga beslag i huvudsak skulle bestå enligt tingsrättens beslut. Den tilltalade ålades inte någon avgift till brottsofferfonden i den del som återges här. Uppgiften om ersättning avser försvarare och ska stanna på staten.