Tilltalad döms för rattfylleri, narkotikabrott och vållande till kroppsskada

Den tilltalade döms av tingsrätten för rattfylleri, ringa narkotikabrott och vållande till kroppsskada efter en händelse den 2 april 2025. Tingsrätten fann att hon hade kört personbil efter att ha använt cannabis, att hon därigenom gjort sig skyldig till rattfylleri av normalgraden och att hon dessutom brustit i uppmärksamhet och varsamhet på ett sätt som ledde till att målsäganden skadades. Påföljden bestämdes till dagsböter, och skadeståndsyrkandena avslogs.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalspunkt 1 avsåg vållande till kroppsskada enligt 3 kap. 8 § första stycket brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade den 2 april 2025 på Lv1561 i Tomelilla, Tomelilla kommun, orsakat målsägandens kroppsskador genom att köra snävt framför honom och svänga så att han inte kunnat väja undan. Skadorna beskrevs som revbensfrakturer, sårskador och blåmärken på kroppen samt en sårskada i huvudet. Tingsrätten dömde den tilltalade för denna gärning.

Åtalspunkt 2 avsåg ringa narkotikabrott enligt 1 § första stycket 5 p. och 2 § narkotikastrafflagen. Åtalet gällde att den tilltalade den 2 april 2025 eller en kortare tid dessförinnan i Tomelilla, Tomelilla kommun eller på annan okänd plats i Sverige olovligen hade använt cannabispreparat. Tingsrätten dömde den tilltalade för ringa narkotikabrott.

Åtalspunkt 3 avsåg grovt rattfylleri enligt 4 § andra stycket och 4 a § trafikbrottslagen. Enligt åtalet hade den tilltalade den 2 april 2025 på Lv1561 i Tomelilla, Tomelilla kommun kört personbil efter att ha använt cannabis i sådan mängd att narkotika fanns kvar i blodet, och brottet påstods vara grovt eftersom körningen innebar påtaglig fara för trafiksäkerheten genom att en trafikolycka orsakades där målsäganden skadades. Tingsrätten ansåg dock inte att körningen var så farlig att brottet skulle bedömas som grovt. Den tilltalade dömdes i stället för rattfylleri av normalgraden.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att utredningen visade att den tilltalade hade kört personbil efter att ha använt cannabis och att narkotika fanns kvar i hennes blod. Därmed var rattfylleri styrkt. När det gällde rubriceringen grovt rattfylleri ansåg rätten dock att det inte var utrett att körningen inneburit en sådan påtaglig fara för trafiksäkerheten som krävs för grov rubricering. Vittnesmålet om hög fart ansågs inte tillräckligt för att visa hur fort den tilltalade faktiskt körde, och rätten betonade att det inte var klarlagt att hennes körning var så trafikfarlig att brottet skulle bedömas som grovt.

I frågan om vållande till kroppsskada fann tingsrätten att det var utrett att målsäganden hade fått de skador som angavs i gärningsbeskrivningen efter en kollision med den tilltalades bil. Rätten ansåg inte att det var visat att den tilltalade varit påverkad av narkotikan på ett sätt som påverkat körningen, men bedömde att hon hade brustit i den uppmärksamhet som krävdes av henne som förare. Särskilt framhölls att hon hade ansvar att rikta uppmärksamhet på bakomvarande trafik när hon svängde. Därmed ansågs oaktsamhet styrkt, och eftersom skadorna inte var ringa dömdes hon för vållande till kroppsskada.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade till 80 dagsböter om 50 kronor, vilket motsvarar 4 000 kronor. Hon ska också betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor och ersätta staten för kostnad för provtagning och/eller analys med 2 600 kronor.

Målsägandens skadeståndsyrkande avslogs i sin helhet. Begäran om ersättning för kränkning avslogs eftersom omständigheterna inte bedömdes vara så försvårande att de kunde jämställas med ett uppsåtligt angrepp. Även yrkandet om sveda och värk avslogs eftersom rätten ansåg att det fanns oklarheter kring om sådan ersättning redan hade betalats genom försäkring. Staten skulle stå för kostnaderna för försvarare och målsägandebiträde.