Skyddstillsyn efter grovt rattfylleri och häleri

Den tilltalade döms för häleri, grovt rattfylleri och grov olovlig körning. Tingsrätten bestämmer påföljden till skyddstillsyn med samhällstjänst och en föreskrift om urinprov. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha motsvarat en månad.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I åtalet om häleri gällde att den tilltalade den 14 februari 2025 på en plats i Alfta i Ovanåkers kommun skulle ha kommit i besittning av och därefter förvarat en släpvagn värd cirka 135 000 kronor som stulits från ett företag. Åklagaren gjorde gällande att hans åtgärd hade kunnat försvåra för ägaren att få tillbaka godset. I andra hand yrkades häleriförseelse med påståendet att han i vart fall haft skälig anledning att anta att brott förelåg. Tingsrätten dömde för häleri enligt åtalet och tog därmed inte upp den alternativa rubriceringen som en separat fällande punkt.

I åtalet om grovt rattfylleri gällde att den tilltalade den 13 mars 2026 i Ovanåkers kommun hade kört personbil efter att olovligen ha använt amfetamin i så stor mängd att narkotika fanns kvar i blodet under eller efter färden. Åklagaren menade att brottet var grovt eftersom körningen innebar påtaglig fara för trafiksäkerheten. Som stöd angavs att körningen skett med kraftig vingling, hastigheter uppemot 180 km/h och att väjningsplikt inte iakttagits vid en vänstersväng, vilket tvingade mötande trafik att bromsa. Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt rattfylleri.

I åtalet om grov olovlig körning gällde att den tilltalade den 13 mars 2026 i Ovanåkers kommun hade kört personbil utan att ha rätt till det. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom körkortet var återkallat. Tingsrätten dömde den tilltalade för grov olovlig körning.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom fordonsuppgifter, fotografi av chassinumret och ett vittnes uppgifter att släpvagnen som den tilltalade förvarat var samma släpvagn som frånhänts ägaren genom brott. Den avgörande frågan blev om den tilltalade haft uppsåt till att släpvagnen var stulen. Domstolen ansåg att den tilltalades nya uppgifter om hur han fått tag i släpvagnen framstod som en efterhandskonstruktion och lade dem inte till grund för bedömningen. Även med beaktande av hans egna uppgifter, bland annat om det låga priset i förhållande till värdet och att han letat efter chassinummer utan att hitta det, ansåg tingsrätten att han i vart fall varit medveten om risken och likgiltig inför att släpvagnen var stulen. Han ansågs därför ha haft likgiltighetsuppsåt och dömdes för häleri.

När det gällde den grova olovliga körningen ansåg tingsrätten att erkännandet och övrig utredning visade att den tilltalade kört personbil trots att körkortet var återkallat. Brottet bedömdes som grovt just på grund av återkallelsen.

För grovt rattfylleri konstaterade tingsrätten att den tilltalade erkänt att han kört personbil efter att ha använt amfetamin. Frågan var om gärningen skulle bedömas som grov. Domstolen fäste vikt vid filmer från polisbilen och ett vittnes uppgifter. Av utredningen framgick att körningen pågått i cirka tio minuter, att polisen gjort upprepade stoppförsök som inte följts och att den tilltalades uppgifter om att polisen varit på väg att krocka med honom inte stämde med filmerna. Tingsrätten fann vidare att det var utrett att han kört väl över hastighetsbegränsningen. Även om domstolen inte ansåg det visat att körningen varit okontrollerat vinglig, noterades sidoförflyttningar, möte med annan bilist i hög fart och en situation där han inte iakttagit väjningsplikt så att mötande trafik tvingats bromsa. Vid en samlad bedömning ansåg tingsrätten att körningen medfört påtaglig fara för trafiksäkerheten och att rattfylleriet därför var grovt.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde påföljden till skyddstillsyn med samhällstjänst i 40 timmar. Som föreskrift ska den tilltalade på anmodan från frivården lämna urinprov för att visa drogfrihet. Frivården ska också utse övervakare. Domstolen angav att om fängelse hade valts i stället, skulle straffet ha motsvarat en månad.

Den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Han ska också ersätta staten med 1 300 kronor för kostnaden för provtagning och/eller analys. Ett försvararbiträde tillerkändes ersättning av staten med 12 001 kronor, fördelat på arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt.