Grovt vapenbrott och olaga hot prövat i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om bland annat grov misshandel och grovt vapenbrott efter en skottlossning i Gävle. Den tilltalade frikänns helt i hovrätten eftersom åtalet för grov misshandel och grovt vapenbrott ogillas. Hovrätten ändrar därmed tingsrättens dom i den del som gällde den tilltalade och upphäver även skadeståndet och brottsofferfondsavgiften.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller en skottlossning strax efter midnatt natten mot den 2 februari 2016 vid ett köpcentrum i Gävle. En målsägande skottskadades allvarligt i båda benen och en annan målsägande skadades lindrigt. Enligt åtalet hade flera personer gemensamt planerat att råna målsägandena och i samband med detta misshandla dem. I hovrätten gällde prövningen för den tilltalade främst grov misshandel och grovt vapenbrott, samt de skadestånd som följde av dessa åtalspunkter.

Hovrätten konstaterade att den tilltalade, i likhet med tingsrättens dom i de delar som inte överklagats, hade gjort sig skyldig till andra brott som inte redovisas här eftersom artikeln ska fokusera på den tilltalade och de åtalspunkter som prövades i hovrätten. Hovrätten tog också upp den tilltalades roll i händelseförloppet, men fann att det inte var visat att han deltagit i den planerade rån- eller misshandelsbrottsligheten på det sätt som åklagaren påstod.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten byggde sin prövning på samma huvudsakliga bevisning som i tingsrätten, bland annat telefonsamtal, mobilpositionsdata, övervakningsfilm, ljud- och bildupptagningar samt förhör. Domstolen fann att mycket talade för att de inblandade hade rest tillsammans mot Gävle och att en grupp personer befunnit sig på platsen när skottlossningen inträffade.

Samtidigt ansåg hovrätten att målsägandenas uppgifter hade tydliga trovärdighetsbrister. Domstolen pekade bland annat på att uppgifterna delvis motsades av annan utredning och att det fanns osäkerheter kring vad som faktiskt hände före och under skottlossningen. Hovrätten ansåg därför att målsägandenas berättelser inte hade ett sådant starkt stöd av övrig bevisning att skuld kunde anses styrkt utom rimligt tvivel.

När det gällde den tilltalades del fann hovrätten att det inte var visat att han deltagit i en planerad misshandel eller ett rån. Eftersom det inte var klarlagt vem som sköt eller hur händelsen exakt utvecklades, kunde den tilltalade inte fällas för grov misshandel. Hovrätten ogillade därför åtalet i den delen.

Domslut och påföljd

Hovrätten ogillade åtalet för grov misshandel och grovt vapenbrott mot den tilltalade. Därmed ogillades också målsägandens skadeståndsyrkande mot honom. Hovrätten befriade honom även från skyldigheten att betala avgift till brottsofferfonden.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för grov misshandel och grovt vapenbrott till sluten ungdomsvård i 1 år och 8 månader samt ålagt honom att betala 800 kr till brottsofferfonden. Tingsrätten hade också bestämt att han skulle kvarbli i häkte till dess domen vunnit laga kraft. Hovrätten ändrade alltså utgången helt för den tilltalade i ansvarsdelen.

Hovrätten prövade även frågan om ersättning till försvararen och beslöt att ersättning för arbete skulle sättas ned jämfört med det begärda beloppet. Uppgifter om häktning avser hovrättens beslut i andra delar av målet, men för den tilltalade i denna artikel framgår inte någon fortsatt häktning efter att åtalet ogillats.