Flera brott ledde till skyddstillsyn

Den tilltalade döms för ett stort antal brott i samma mål. Tingsrätten fann honom skyldig till bedrägeri den 5 juni 2026, olaga hot den 8 juli 2026, olaga intrång vid sju tillfällen mellan den 12 juli och den 30 juli 2026, olovlig körning den 17 maj 2026, grov olovlig körning den 13 juli 2026, skadegörelse vid två tillfällen mellan den 12 juli och den 31 juli 2026 samt tillgrepp av fortskaffningsmedel vid två tillfällen mellan den 12 juli och den 30 juli 2026. Åtalen för hemfridsbrott den 31 juli 2026 och inbrottsstöld vid tre tillfällen mellan den 10 juli och den 31 juli 2026 ogillades. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt domen var händelserna spridda över flera platser och flera dagar under sommaren 2026. För bedrägeriet den 5 juni 2026 ansåg tingsrätten att den tilltalade utgett sig för att arbeta för ett bilbolag och för att vara behörig att företräda bolaget, vilket gjorde att varor och tjänster kunde lämnas ut på faktura till bolaget. För detta brott dömdes han. För olaga hot den 8 juli 2026 ansåg domstolen att han på ett aggressivt sätt uttalat ett hot som var ägnat att framkalla allvarlig rädsla, och även den gärningen ledde till fällande dom.

När det gäller åtalspunkterna om olaga intrång konstaterade tingsrätten att den tilltalade den 12 juli 2026 olovligen tagit sig in i och stannat kvar i byggbaracker och på ett inhägnat område, samt att han samma dag klippt sönder en elkabel i ett arbetsfordon. Han dömdes för olaga intrång och skadegörelse. Han dömdes också för olaga intrång den 29 juli 2026 i en byggbarack. Vidare dömdes han för olaga intrång vid två tillfällen den 30 juli 2026 på ett annat område, och ytterligare två fall av olaga intrång samma dag på ett inhägnat område och i byggbaracker. Sammanlagt godtog tingsrätten alltså sju fall av olaga intrång.

Vidare ansåg tingsrätten att den tilltalade den 30 juli 2026 hade försökt ta och använda en hjullastare, vilket bedömdes som tillgrepp av fortskaffningsmedel. I en annan del av åtalet, där åklagaren i första hand gjort gällande försök till stöld, dömdes han i stället för tillgrepp av fortskaffningsmedel. Samtidigt visade utredningen att han samma dag även befunnit sig på området utan rätt därtill, vilket ledde till de olaga intrång som domstolen dömde för.

För händelsen den 13 juli 2026 dömdes den tilltalade för grov olovlig körning efter att ha kört personbil utan giltig behörighet. Tingsrätten fann också att han den 17 maj 2026 gjort sig skyldig till olovlig körning av normalgraden. För skadegörelsen mellan den 12 juli och den 31 juli 2026 fann domstolen att han vid två tillfällen orsakat skador på egendom.

Åtalen som gällde hemfridsbrott den 31 juli 2026 och inbrottsstöld vid tre tillfällen mellan den 10 juli och den 31 juli 2026 ogillades. Tingsrätten ansåg alltså inte att bevisningen räckte för att fälla honom för dessa gärningar.

Rättens bedömning

Tingsrätten grundade sin bedömning på övervakningsfilmer, fotografier, vittnesuppgifter, beslag och andra utredningsuppgifter. För intrången och skadegörelsen vid hamnområdet ansåg domstolen att filmer och vittnesmål visade att den tilltalade saknade rätt att vistas på platserna men ändå trängde sig in och stannade kvar. När det gällde den första intrångsdelen den 12 juli 2026 fann rätten det styrkt att han gått in i byggbaracker och på ett inhägnat område, och att han även klippt sönder en kabel i ett arbetsfordon. Hans uppgifter om att han varit hemlös och sovit där han kunde ändrade inte bedömningen av uppsåt.

För den senare intrångsdelen den 29 juli 2026 ansåg tingsrätten att filmen visade hur han tog sig in i en byggbarack. Åklagaren hade gjort gällande att intrånget var grovt, men domstolen ansåg inte att det var styrkt att han brutit sig in genom att ta sönder ett lås. Därför bedömdes den gärningen som olaga intrång av normalgraden.

När det gällde händelserna den 30 juli 2026 fann tingsrätten att den tilltalade återkommande befunnit sig i hamnområdet, trots att han tidigare blivit avvisad. Domstolen ansåg det styrkt att han olovligen tagit sig in på Dolt namn område, i byggbaracker och på Peabs område. I fråga om hjullastaren ansåg rätten att han försökt ta och använda fordonet men hindrats av att grindarna inte öppnades, och att det var tillräckligt för ansvar för tillgrepp av fortskaffningsmedel.

För bedrägeriet ansåg tingsrätten att butikspersonalens uppgifter, tillsammans med övervakningsfilm och övrig utredning, visade att den tilltalade utgett sig för att arbeta för bolaget och vara behörig att företräda det. Det ledde till att varor lämnades ut på faktura till bolaget. Rätten fann att uppsåt var styrkt och att gärningen skulle bedömas som bedrägeri.

I den del som gällde hemfridsbrott och inbrottsstöld gjorde tingsrätten en annan bedömning. För hemfridsbrottet ansåg domstolen att fastigheten inte längre kunde sägas vara någons bostad i den mening som krävs för ansvar. För de påstådda inbrottsstölderna fann rätten att det inte gick att säkert säga vem som tagit egendomen, och att det inte var uteslutet att en annan person varit gärningsman. Därför ogillades dessa åtalspunkter.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till skyddstillsyn. Han ska enligt domen hålla kontakt med psykiatrin på det sätt som frivården anser lämpligt, och övervakare ska utses av frivården.

Begäran om utvisning avslogs. Tingsrätten ansåg att den dömda brottsligheten och hans personliga förhållanden inte utgjorde tillräcklig grund för utvisning av en EES-medborgare.

På skadeståndssidan fick målsäganden i ett av fallen ersättning. Den tilltalade ska betala 3 500 kronor i skadestånd till en målsägande, jämte ränta enligt räntelagen från den 13 juli 2026. Andra skadeståndsyrkanden avslogs, däribland de som avsåg kränkning och ersättning till ett företag.

Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten stod för försvararkostnaderna, och försvararen fick ersättning av staten med 80 916 kronor.