Försök till olaga frihetsberövande och mord i hovrätten

Hovrätten har i ett överklagat mål prövat den tilltalades ansvar för bland annat försök till grovt rån, försök till människorov, mord och grovt vapenbrott. Utgången blev att hovrätten ändrade tingsrättens dom i en del och dömde den tilltalade även för försök till olaga frihetsberövande den 28 oktober 2025. I övrigt stod tingsrättens dom fast, vilket innebar att fällande dom för mord och grovt vapenbrott bestod och att hovrätten inte ändrade påföljden.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av tingsrättens dom. Åklagaren yrkade i hovrätten att den tilltalade och en medtilltalad skulle dömas även för försök till grovt rån i anslutning till Ringvägen i Märsta den 28 oktober 2025. Åklagaren justerade gärningsbeskrivningen och anförde i andra hand att gärningen i stället utgjorde försök till människorov, och förklarade också att den kunde bedömas som försök till olaga frihetsberövande.

Hovrätten redogjorde dessutom för de delar av målet som avsåg mordet på en annan målsägande den 5 november 2025. Enligt hovrätten var det utrett att någon eller några då uppsåtligen dödat målsäganden genom skjutning. Frågan i hovrätten var om den tilltalade och den medtilltalade var gärningsmännen.

I den del som rörde den 28 oktober 2025 fann hovrätten att den tilltalade och den medtilltalade tillsammans och i samförstånd försökt tvinga in målsäganden i en bil för att föra bort honom. Hovrätten ansåg däremot inte att det var styrkt att de hade det särskilda uppsåt som krävs för försök till människorov. Därför dömdes de i stället för försök till olaga frihetsberövande.

I fråga om mordet den 5 november 2025 fann hovrätten, liksom tingsrätten, att den tilltalade och den medtilltalade tillsammans och i samförstånd berövat målsäganden livet. Brottet bedömdes som mord. Den tilltalade stod också kvar som dömd för grovt vapenbrott enligt tingsrättens dom.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten instämde i huvudsak i tingsrättens bevisvärdering men gjorde vissa tillägg. När det gällde den 28 oktober 2025 noterade hovrätten att åklagaren lagt fram övervakningsfilm samt förhör med målsäganden och vittnen. Hovrätten ansåg att bevisningen var mångsidig och robust och att den samverkade på ett sådant sätt att de enskilda delarna stärkte varandra.

Hovrätten fann att det var utrett att den tilltalade och den medtilltalade tillsammans och i samförstånd agerat på ett sätt som innebar att de försökt bemäktiga sig och föra bort målsäganden. Däremot ansåg hovrätten inte att utredningen räckte för att slå fast att syftet varit att skada målsäganden till liv eller hälsa, vilket hade krävts för människorov. Eftersom inget annat syfte hade lagts till grund för andrahandsyrkandet ogillades åtalet om människorov.

När det gällde mordet den 5 november 2025 anslöt sig hovrätten till tingsrättens slutsatser om händelseförloppet, men utvecklade bevisvärderingen. Hovrätten pekade på att den tilltalade och den medtilltalade varit knutna till brottsplatsen vid tidpunkten för mordet, att deras fordon använts vid gärningen, att deras DNA påträffats på mordvapnet och att tändsatspartiklar fanns på föremål som tillhörde dem. Hovrätten framhöll också omständigheter kring deras rörelser före och efter mordet samt att den tilltalade efter återkomsten till hotellet bytte kläder och skor. Hovrätten ansåg sammantaget att bevisningen med avsevärd styrka och utan rimligt tvivel visade att de tillsammans och i samförstånd berövat målsäganden livet.

Hovrätten godtog också tingsrättens bedömning att den tilltalade var skytten och att den medtilltalade hade annan medverkan, bland annat genom att vänta i bilen, köra från platsen och filma händelsen. Hovrätten fann att brottet skulle rubriceras som mord och att tingsrättens dom i den delen därför inte skulle ändras.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i den del som gällde åtalspunkten om gärningen den 28 oktober 2025. Den tilltalade dömdes då för försök till olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 §, 10 § och 23 kap. 1 § brottsbalken. I övrigt stod tingsrättens dom fast, vilket innebar att fällandet för mord och grovt vapenbrott kvarstod.

Påföljden var oförändrad i hovrätten. Den tilltalade skulle därför avtjäna fängelse på livstid enligt tingsrättens dom. Hovrätten beslutade också att den tilltalade skulle vara kvar i häkte till dess fängelsestraffet fick verkställas. Någon annan ändring av påföljden gjordes inte.

När det gällde skadestånd ändrade hovrätten tingsrättens dom till förmån för målsäganden i den del som avsåg gärningen den 28 oktober 2025. Den tilltalade och den medtilltalade skulle solidariskt betala 30 000 kronor jämte ränta till målsäganden. Hovrätten fann att det av tingsrätten utdömda beloppet i den delen var för högt. I övrigt stod tingsrättens skadeståndsdom fast, vilket innebar att skadestånd till de övriga målsägandena inte ändrades.

Hovrätten beslutade vidare att sekretessen från tingsrätten skulle bestå och att motsvarande sekretess skulle gälla även för vissa uppgifter som lagts fram bakom stängda dörrar i hovrätten. Ersättningen till försvarare och målsägandebiträden skulle stanna på staten.