Grovt vapenbrott och häleri i hovrätten: tingsrättens dom fastställs

Hovrätten prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt vapenbrott, häleri och ringa narkotikabrott. Hovrätten fastställde tingsrättens dom i sin helhet för den tilltalade. Den tilltalade ska därför fortsatt dömas för grovt vapenbrott, två fall av häleri och ringa narkotikabrott, och ska vara häktad till dess att fängelsestraffet får verkställas.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde först och främst grovt vapenbrott under tiden den 7–8 april 2022. Enligt åklagaren hade den tilltalade tillsammans med andra personer innehaft flera skjutvapen utan rätt till det på olika platser i Sverige, bland annat i en källare på okänd plats i Södermanland, i en lägenhet och vid en skjutbana i Nyköping samt i en personbil på vägar i Nyköpings kommun och Oxelösunds kommun. Åklagaren gjorde gällande att gärningen skulle bedömas som grov eftersom vapnen innehafts på allmän plats eller i fordon på allmän plats, eftersom flera vapen varit aktuella, eftersom miljön varit sådan att vapnen typiskt sett kunde befaras komma till brottslig användning och eftersom vapnen enligt åtalet avfyrats vid vissa tillfällen.

Utöver vapenbrottet åtalades den tilltalade för två fall av häleri. Det första gällde ett hagelgevär och ett kulgevär som enligt åklagaren hade tillgripits från målsäganden mellan den 18 mars och den 7 april 2022 och som den tilltalade därefter tagit befattning med under den 7–8 april 2022. Det andra häleriet gällde ett hagelgevär som enligt åklagaren hade tillgripits från målsäganden i en lägenhet och som den tilltalade därefter tagit befattning med under samma tidsperiod.

Den tilltalade åtalades dessutom för ringa narkotikabrott för olovligt bruk av tetrahydrocannabinol, kokain och alprazolam under perioden den 3–8 april 2022. Tingsrätten dömde också för detta brott, och hovrätten omfattade den bedömningen genom att fastställa domen.

I hovrätten yrkade den tilltalade i första hand frikännande från grovt vapenbrott och häleri samt att skadeståndsyrkandet skulle avslås. I andra hand begärde han att vapenbrottet skulle bedömas som vapenbrott av normalgraden och att straffet skulle lindras. Åklagaren och målsäganden motsatte sig ändring. Hovrätten konstaterade att åklagaren hade godtagit tingsrättens ansvarsbemötande.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från samma bevisning som tingsrätten, med tillägg av en syn av ett vapenfodral. Parterna hade i huvudsak åberopat samma material som i tingsrätten. Hovrätten hänvisade till att tingsrätten utförligt hade redovisat utredningen och delade fullt ut tingsrättens bedömningar i skuldfrågan.

När det gällde åtalspunkt 1 ansåg hovrätten att de handlingar som den tilltalade och andra personer gjort under den aktuella tidsperioden, med hänsyn till det tidsmässiga sambandet och övriga omständigheter, utgjorde ett enda vapenbrott och inte skilda brott i de sex delpunkterna. Även om de omständigheter som åklagaren åberopat för grov rubricering inte passade in på varje enskilt moment, ansåg hovrätten att brottet sammantaget var grovt.

Hovrätten tog stöd i bland annat bilder och filmer, målsägandenas uppgifter, vittnesförhör och NFC-utlåtanden. Domstolen fann att det var styrkt att den tilltalade uppsåtligen i en källare på okänd plats i Södermanland hade innehaft ett kulgevär av märket Tikka. Vidare fann hovrätten att det var styrkt att den tilltalade och en annan person uppsåtligen, tillsammans och i samförstånd med en okänd person, i en lägenhet hade innehaft ett hagelgevär av märket Baretta och ett kulgevär av märket Tikka jämte ammunition. Hovrätten fann också att den tilltalade uppsåtligen, tillsammans och i samförstånd med två okända personer vid en skjutbana, hade innehaft ett hagelgevär av märket Franchi jämte ammunition och att vapnet därvid hade lånats ut till annan person som avfyrat det.

När det gällde gärningsbeskrivningen om innehav i bil tillsammans med en annan person gjorde hovrätten inte någon ändring i tingsrättens syn på skuldfrågan, men den slutliga redovisningen i hovrättens dom innebär att tingsrättens ansvar bedömdes stå fast i sin helhet. Hovrätten uttalade uttryckligen att tingsrättens dom inte skulle ändras i någon del.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Det innebär att den tilltalade står kvar dömd för grovt vapenbrott, två fall av häleri och ringa narkotikabrott. Hovrätten gjorde inte någon annan bedömning än tingsrätten i påföljdsfrågan.

Tingsrätten hade bestämt påföljden till fängelse i 2 år och 9 månader. Hovrätten ändrade inte påföljden. Den tilltalade ska fortsatt vara häktad till dess att fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten konstaterade att för grovt vapenbrott är inte föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år och att det inte var uppenbart att det saknades risk för återfall i brott på fri fot.

Skadeståndsfrågan stod inte längre i tvist i hovrätten, och hovrätten konstaterade att den tilltalade i den delen var skyldig enligt tingsrättens bedömning. Den tidigare ersättningsskyldigheten till målsäganden bestod därför. Tingsrätten hade även beslutat om avgift till brottsofferfonden, sekretess och ersättning för provtagning och analys. Hovrätten lät tingsrättens dom stå fast även i dessa delar.