Tingsrätten dömer för tre brott
2026-04-15
Tingsrätten i Nacka har dömt den tilltalade för misshandel, olaga hot och penningtvättsbrott. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn, och den tilltalade ska också betala skadestånd till två målsägande samt en avgift till brottsofferfonden.
Händelsen och samtliga åtalspunkter
Målet gällde tre åtalspunkter. För penningtvättsbrott påstods att den tilltalade den 22 maj 2024 hade upplåtit sitt bankkonto för insättningar om totalt 69 115 kronor, tagit emot och förvarat pengarna och därefter omsatt eller låtit annan omsätta hela eller delar av beloppet genom Swishöverföring och kortköp. Åklagaren gjorde gällande att åtgärderna syftade till att dölja att pengarna härrörde från brott eller till att främja möjligheterna att tillgodogöra sig pengarna. Tingsrätten fann att gärningen var styrkt och dömde för penningtvättsbrott enligt 3 § 1 st 1 p lagen om straff för penningtvättsbrott.
För olaga hot påstods att den tilltalade den 24 maj 2025 hade hotat målsäganden genom att säga till en annan person att han skulle åka hem till målsäganden och göra horhus samt att det var socialtjänstens fel om han åkte och sköt målsäganden, eller uttalanden med liknande innebörd. Hotet förmedlades till målsäganden. Tingsrätten fann att gärningen var styrkt och dömde för olaga hot enligt 4 kap. 5 § 1 st brottsbalken.
För misshandel påstods att den tilltalade den 6 december 2024 hade slagit igen en bildörr i målsägandens ansikte. Enligt åtalet hände det på Järlaleden i Nacka kommun, och målsäganden fick smärta och svullnad på läppen. Tingsrätten fann att gärningen var styrkt och dömde för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken.
Rättens bedömning
När det gällde olaga hot ansåg tingsrätten att det inte fanns anledning att ifrågasätta vad vittnet hade berättat om samtalet med den tilltalade. Uppgifterna fick starkt stöd av anteckningar i händelserapporten och av vad målsäganden berättat om vad polisen hade uppgett. Domstolen fann därför att den tilltalade hade uttryckt sig på det sätt som beskrivits i gärningsbeskrivningen. Även om han inte hade avsett att fullfölja hoten måste han ha förstått att de skulle förmedlas vidare till målsäganden, och hoten bedömdes vara av sådant slag att målsäganden kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet.
I frågan om penningtvättsbrott konstaterade tingsrätten att pengar hade förts över från ett konto som tillhörde ett företag till ett konto som tillhörde den tilltalade. Domstolen godtog förklaringen till hur överföringen kom till och ansåg att det var visat att pengarna härrörde från brott. Domstolen bedömde vidare att syftet med överföringen varit att dölja att pengarna härrörde från brott och att den tilltalade genom att ta emot pengarna och låta annan omsätta delar av beloppet också hade främjat möjligheterna för någon annan att tillgodogöra sig pengarna. Tingsrätten ansåg att den tilltalade hade handlat med likgiltighetsuppsåt.
I misshandelsdelen konstaterade tingsrätten att målsäganden och vittnet samstämmigt hade berättat att den tilltalade slog igen bildörren så att den träffade målsäganden i huvudet. Bilder tagna i nära anslutning till händelsen visade att målsäganden fick ett sår på insidan av läppen och att läppen svullnade. Den tilltalade hade inte ifrågasatt att det gått till på det sättet. Bevisningen ansågs därför tillräcklig för att styrka åtalet.
Domslut och påföljd
Den tilltalade dömdes för misshandel den 6 december 2024, olaga hot den 24 maj 2025 och penningtvättsbrott den 22 maj 2024. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn, och övervakare ska utses av frivården. Tingsrätten hänvisade till att det rörde sig om nyupptäckt brottslighet och att hänsyn tagits till tidigare påföljd.
Den tilltalade ska betala skadestånd till företaget med 8 088 kronor, med ränta från den 22 maj 2024, och till målsäganden med 10 000 kronor, med ränta från den 24 maj 2025. Tingsrätten fastställde också att företaget har bättre rätt än den tilltalade till i beslag tagna kontomedel om totalt 61 027 kronor, som ska lämnas ut utan lösen. Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden och återbetala 1 134 kronor av kostnaderna till staten.
Källhänvisning
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se
Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.
Relaterade artiklar
Den svarande förlorade mot käranden i Attunda tingsrätt sedan inget svaromål lämnats in. Enligt dom från den 10 januari 2025 ska den svarande betala 27 666,35 kr med tillägg av ränta om 23 % från den 19 oktober 2022 tills full betalning sker. Dessutom ska den svarande ersätta kärandens rättegångskostnad om 9 293 kr, varav 5 193 kr avser ombudsarvode, med ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för...
En tilltalad har i en dom från Solna tingsrätt dömts för att ha utgett sig för att vara polis samt för olovligt innehav av ett farligt föremål på allmän plats. Händelsen ägde rum den 31 januari 2022. Den tilltalade erhöll genom sitt agerande en polisbricka, vilket gav intryck av att personen tillhörde Polismyndigheten. Under samma händelse anklagades den tilltalade även för att ha innehaft en ba...
En person har i tingsrätten förpliktats att betala ett större belopp efter att ha uteblivit från svaromål i en tvist om obetald skuld. Den svarande förelades flera gånger att inkomma med ett skriftligt svaromål men hördes aldrig av. Tingsrätten konstaterade därför att förutsättningar förelåg för att medge kärandens yrkanden genom tredskodom. Den svarande dömdes därmed i målet utan att ha fått s...