Sabotage mot blåljusverksamhet vid polisbil prövat i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om sabotage mot blåljusverksamhet. Hovrätten fastställde tingsrättens dom i sak och anslöt sig till att den tilltalade skulle dömas för brottet. I hovrätten ändrades dock bedömningen av skuldfrågan för den tilltalade på så sätt att hovrätten fann att även han var en av de personer som skadade polisbilen. Påföljden stannade vid ungdomstjänst, och hovrätten gjorde ingen ändring av den påföljd eller det skadestånd som gällde för den tilltalade i tingsrätten.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde sabotage mot blåljusverksamhet i samband med att en polisbil skadades på en parkering. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade tillsammans med en annan person hade hoppat upp på bilen och orsakat skador. I hovrätten framkom att förhören från tingsrätten i huvudsak spelats upp på nytt och att ett vittne också hördes om igen. Som ny bevisning åberopades bland annat en faktura, och den tilltalade åberopade själv ny skriftlig bevisning.

Det första åtal som framgår av materialet avser sabotage mot blåljusverksamhet den 24 maj 2022. Tingsrätten dömde den tilltalade för detta brott. Hovrätten prövade samma gärning och kom till samma slut, men med en annan bevisvärdering i skuldfrågan än tingsrätten.

I hovrätten redovisades också att en annan person i målet, som inte omfattas av denna artikel, enligt tingsrätten redan dömts för flera andra tjänstebrott. Hovrätten tog dock endast ställning till den tilltalades ansvar för sabotage mot blåljusverksamhet. Någon annan brottsrubricering för den tilltalade framgår inte av det material som ska ligga till grund för artikeln.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten byggde sin bedömning på samma utredning som tingsrätten, men gjorde en självständig värdering av bevisningen. Ett vittne berättade i hovrätten att han från ett gym mitt emot polisstationen såg två personer hoppa upp på en polisbil på parkeringen, att de hoppade några gånger på bilen och därefter sprang därifrån in i ett hyreshus genom den första porten. Vittnet uppgav att han hade god sikt och kunde beskriva hur personerna såg ut och hur polisen snabbt kom till platsen. Han kunde däremot inte i tingsrätten känna igen de tilltalade.

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning att det var styrkt att den tilltalade var en av de två personer som skadade polisbilen. Domstolen framhöll att den tilltalades utseende stämde överens med vittnesiakttagelserna, att han enligt egna uppgifter befann sig i bostaden i anslutning till händelsen och att ytterligare stöd fanns i de iakttagelser som redovisades om att gärningsmännen gått in genom porten. Hovrätten beaktade också uppgiften att polisen vid husrannsakan i bostaden inte fann någon annan man.

Till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten att en samlad bedömning uteslöt att någon annan än den tilltalade hade skadat polisbilen tillsammans med den andra gärningspersonen. Hovrätten gjorde därför en tydligare skuldslutsats än tingsrätten i fråga om just den tilltalades medverkan.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom beträffande den tilltalade. Han dömdes för sabotage mot blåljusverksamhet den 24 maj 2022.

När det gällde påföljden bedömde hovrätten att straffvärdet motsvarade omkring fyra månaders fängelse för en vuxen person och att brottet var av sådan art att fängelse normalt skulle vara aktuellt. Hovrätten ansåg dock, liksom tingsrätten, att påföljden skulle bestämmas till ungdomstjänst. Hovrätten uttalade också att det inte var fråga om sådan nyupptäckt brottslighet eller sådan graverande återfallssituation att ungdomsövervakning behövde väljas.

Skadeståndsfrågan ändrades inte i sak genom hovrättens dom. Den tilltalade ska solidariskt med den andra gärningspersonen betala skadestånd till Polismyndigheten och Kammarkollegiet enligt de belopp som hovrätten hänvisade till från tingsrätten. Hovrätten redovisade också att vårdnadshavarnas ansvar enligt skadeståndslagen är begränsat till ett visst belopp per skadehändelse.

Av det tillhandahållna materialet framgår inte att den tilltalade var häktad. Hovrätten beslutade även om ersättning till försvararen av allmänna medel. Någon förändring av den tilltalades rättsliga utgång i förhållande till tingsrätten framgår alltså inte, bortsett från hovrättens egen motivering i skuldfrågan.