Grov misshandel och penningtvättsbrott ledde till fängelse i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grov misshandel och tre fall av penningtvättsbrott. Hovrätten fastställde i huvudsak tingsrättens dom men sänkte fängelsestraffet för den tilltalade till 1 år och 10 månader. I övrigt stod tingsrättens avgörande fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde först och främst en händelse den 20 mars 2026 där den tilltalade tillsammans med en medtilltalad enligt åtalet utsatte målsäganden för våld med bland annat skärande och stickande våld med sax. Åklagaren gjorde gällande att gärningen skulle bedömas som grov misshandel. I hovrätten bedömdes det vara visat att målsäganden utsatts för det våld som beskrivits i gärningen och att följderna av våldet också stämde med åtalet. Hovrätten ansåg dock, till skillnad från tingsrätten, att det inte var utrett vem av de två tilltalade som skar målsäganden i ansiktet respektive högg honom i armen med saxen. Trots detta bedömde hovrätten att den tilltalade och medtilltalad agerat tillsammans och i samförstånd.

Hovrätten tog också upp tre åtalspunkter om penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade tre olika målsäganden vilseletts att betala pengar till den tilltalades bankkonton under perioden 23 januari 2025 till 23 april 2025. De aktuella betalningarna gällde tre separata händelser, och åklagaren gjorde gällande att den tilltalade därefter omsatt pengarna på ett sätt som dolde deras brottsliga ursprung. I hovrätten hade åklagaren justerat gärningsbeskrivningarna så att namnet på respektive företag lagts till i de tre åtalspunkterna. Hovrätten fann att samtliga tre fall av penningtvättsbrott var styrkta.

Utöver detta stod tingsrättens dom fast i de delar som inte hade överklagats. Det innebar att den tilltalade också dömdes för narkotikabrott, ringa narkotikabrott och folkbokföringsbrott.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten angav att den tagit del av samma utredning som tingsrätten och att tingsrättens förhörsuppspelningar spelats upp i hovrätten. När det gällde grov misshandel anslöt hovrätten i stora delar till tingsrättens bedömning av bevisningen. Rätten ansåg att det var klarlagt att det förekommit ett tidigare bråk mellan målsäganden och medtilltalad, men att detta bråk var avslutat när de två tilltalade vände tillbaka och utsatte målsäganden för våld. Deras invändning om nödvärn avfärdades därför.

För penningtvättsbrotten fann hovrätten att den tilltalades egen berättelse var vag och osannolik. Hovrätten pekade på omständigheter som talade emot att den tilltalade saknat insikt, bland annat hanteringen av pengar som kommit in på hennes konton och vissa transaktioner som framstod som privata. Hovrätten drog slutsatsen att den tilltalade med full insikt om att det rörde sig om brottsliga pengar upplåtit sina konton och därefter omsatt medlen. Därmed ansågs hon ha agerat uppsåtligen.

När det gällde skadeståndet till målsäganden i misshandelsdelen gjorde hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten. Hovrätten uttalade att det inte funnits någon nödvärnsrätt och att det inte heller fanns sådana omständigheter från målsägandens sida att den kränkningsersättning som skulle betalas borde sättas ned.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i fråga om fängelsestraffets längd. Den tilltalade dömdes till fängelse i 1 år och 10 månader. Hovrätten framhöll att straffvärdet för den samlade brottsligheten var något lägre än tingsrättens bedömning. I övrigt ansåg hovrätten att påföljden skulle vara fängelse, bland annat med hänsyn till brottslighetens straffvärde, art och återfall i brott. Frivårdens förslag om skyddstillsyn med kontraktsvård ansågs inte tillräckligt ingripande.

Den tilltalade hade varit frihetsberövad i målet under närmare tre månader. Hovrätten nämnde detta men ansåg ändå att fängelse skulle väljas. Tingsrätten hade tidigare bestämt påföljden till fängelse i 2 år.

Vad gäller skadestånd stod tingsrättens dom fast. Den tilltalade skulle betala skadestånd till målsäganden i misshandelsdelen samt till de tre företag som berördes av penningtvättsbrotten. Hovrätten uttalade också att de inte skulle påverka storleken på kränkningsersättningen. Den tilltalade skulle dessutom betala avgift till brottsofferfonden enligt tingsrättens dom. Frågan om utvisning stod också fast i hovrätten. Hovrätten beslutade vidare att den medtilltalade skulle vara häktad till dess straffet får verkställas, men den delen avser inte den nu redovisade tilltalade.