Villkorlig dom för bokföringsbrott

Den tilltalade har dömts för bokföringsbrott efter att ha underlåtit att bokföra affärshändelser i en enskild näringsverksamhet under räkenskapsåret 2025. Tingsrätten ansåg att verksamhetens rörelseförlopp inte i huvudsak hade kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Åtalet gällde bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade bedrivit bokföringspliktig enskild näringsverksamhet och därmed haft ansvar för att bokföringsskyldigheten fullgjordes enligt bokföringslagen. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade hade åsidosatt denna skyldighet genom att inte löpande bokföra affärshändelser eller alternativt bevara räkenskapsinformation på ett betryggande sätt.

Åsidosättandet avsåg inbetalningar och utbetalningar på verksamhetens företagskonto om 29 282 kronor samt utbetalningar om cirka 260 000 kronor från den tilltalades privata bankkonto. Enligt åtalet avsåg gärningen ett räkenskapsår mellan den 1 januari 2025 och den 31 december 2025 och hade skett i Heby kommun. Åklagaren angav att den tilltalade hade handlat med uppsåt eller i andra hand av oaktsamhet.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att den tilltalade sedan 2015 hade drivit en enskild firma med massageverksamhet samt försäljning av smycken och guld. Det var utrett att det under räkenskapsåret 2025 förekom viss verksamhet i firman och att det fanns in- och utbetalningar på företagskontot om totalt 29 282 kronor. Det var också utrett att det under samma period gjordes utbetalningar om cirka 260 000 kronor från den tilltalades privata bankkonto till två internettjänster inriktade på internationella transaktioner.

Den tilltalade uppgav att vissa av transaktionerna avsåg näringsverksamheten medan andra var privata överföringar, men kunde inte specificera hur stor del som avsåg vad. Tingsrätten nöjde sig med att konstatera att affärshändelser till ett inte helt obetydligt belopp inte hade bokförts under 2025 och att detta borde ha skett.

När det gällde skuldfrågan invände den tilltalade att hon varken hade haft uppsåt eller varit oaktsam. Hon förklarade att hon tidigare hade haft hjälp med bokföringen men att hon under 2025 inte hade haft råd och därför tänkte sköta den själv, men att det inte blev gjort eftersom hon inte visste hur. Hon hänvisade också till ett samtal med Skatteverket, men tingsrätten ansåg att detta inte tog sikte på bokföringsskyldigheten. Domstolen fann att den tilltalade hade bedrivit näringsverksamhet i många år och måste ha varit väl insatt i skyldigheten att bokföra affärshändelser. Hon visste dessutom att ingen skötte bokföringen under 2025. Tingsrätten slog därför fast att hon skulle dömas för bokföringsbrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för bokföringsbrott avseende perioden den 1 januari 2025 till den 31 december 2025. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 30 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 1 500 kronor. Tingsrätten hänvisade till att bokföringsbrott är ett brott av sådan art att fängelse kan vara aktuellt, men bedömde samlat att påföljden kunde stanna vid villkorlig dom. Det framgår också att den tilltalades tidigare ekonomiska brottslighet talade i skärpande riktning, men att gärningen saknade planering och särskild förslagenhet.

Den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Tingsrätten beslutade också att staten ska stå för kostnaderna för försvararen. Den begärda ersättningen till försvararen bedömdes som skälig och uppgick till 19 049 kronor, fördelat på arbete, tidsspillan och mervärdesskatt.