Grov misshandel och andra brott prövades i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grov misshandel, framkallande av fara för annan, olovlig körning och olovligt brukande. Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i den delen att den tilltalade inte döms särskilt för framkallande av fara för annan, utan det brottet ska ingå i misshandeln. I övrigt står tingsrättens dom fast. Påföljden, som i tingsrätten bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, påverkas inte av hovrättens ändring.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde händelser den 10 juni 2025. Enligt tingsrättens dom dömdes den tilltalade för framkallande av fara för annan, misshandel, olovlig körning och olovligt brukande. Hovrätten prövade särskilt frågan om den misshandel som tingsrätten funnit styrkt skulle bedömas som grov, och om den tilltalade också skulle dömas särskilt för framkallande av fara för annan.

Åklagaren yrkade i hovrätten att den misshandel som tingsrätten bedömt skulle rubriceras som grov misshandel. Den tilltalade yrkade att hovrätten skulle frikänna honom. Parterna motsatte sig varandras ändringsyrkanden. Hovrätten avgjorde målet utan huvudförhandling.

Hovrätten utgick från samma skriftliga utredning som tingsrätten och tog del av de inspelade förhören från underinstansen. Den enda uttryckliga ändringen i hovrättens domslut rörde konkurrensen mellan framkallande av fara för annan och misshandel. Hovrätten fann att åtalspunkterna om misshandel och framkallande av fara för annan avsåg ett och samma händelseförlopp.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömningar av vad som var utrett om gärningarna och rubriceringen av dessa. Hovrätten ansåg också, på de skäl som tingsrätten anfört, att den tilltalade hade haft uppsåt till gärningarna.

När det gällde framkallande av fara för annan konstaterade hovrätten att detta brott är subsidiärt i förhållande till bland annat misshandel. Eftersom den tilltalade genom sitt agerande hade gjort sig skyldig till misshandel, skulle han inte dömas särskilt för framkallande av fara för annan även om handlandet också hade medfört fara för annan. Hovrätten slog därför fast att brottet skulle ingå i misshandeln i stället för att dömas ut som en separat gärning.

Hovrätten gjorde inte någon annan bevisvärdering än tingsrätten i skuldfrågan i övrigt. Hovrätten tog också ställning till åklagarens yrkande om grov misshandel men ändrade inte tingsrättens bedömning i den delen på ett sätt som framgår av domslutet. I den del som uttryckligen anges i hovrättens beslut gäller tingsrättens domslut fortfarande.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut endast så att den tilltalade inte döms särskilt för framkallande av fara för annan, utan det brottet ska ingå i misshandeln. I övrigt fastställdes tingsrättens domslut.

Det innebär att påföljden rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning står fast. Även beslutet om sekretess fastställdes av hovrätten. Av tingsrättens dom framgår att den tilltalade skulle betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Hovrättens beslut innehåller ingen ändring av denna del, och den står därför fast.

Hovrättens avgörande innehåller inga uppgifter om häktningstid. Försvararen i hovrätten fick ersättning av staten, och staten ska stå för kostnaden.