Grovt narkotikabrott gav fängelse i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt narkotikabrott. Hovrätten fastställer tingsrättens dom i den del som gäller den tilltalade, som döms för grovt narkotikabrott och ska vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten ändrar dock tingsrättens dom i skuldfrågan så att den tilltalade inte döms för att ha förvarat narkotikan, utan för olovligt innehav och transport av narkotika samt, enligt hovrätten, medhjälp till grovt narkotikabrott. Påföljden står fast i sak som fängelse, men hovrätten anger att straffvärdet är högre än det fängelsestraff som tingsrätten dömde ut.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av tingsrättens dom. I hovrätten yrkade den tilltalade att åtalet skulle ogillas eller att påföljden skulle lindras. Åklagaren motsatte sig ändring och vidhöll gärningspåståendena i de åtalspunkter som prövades.

Av hovrättens dom framgår att åtalet omfattade flera gärningar, men när det gäller den tilltalade tog hovrätten ställning till en gärning den 7 april 2026 och till flera gärningar mellan den 17 februari 2026 och den 2 april 2026 som tingsrätten hade frikänt från. Hovrätten anslöt sig i huvudsak till tingsrättens bedömning av vad som var utrett om händelseförloppen.

När det gäller gärningen den 7 april 2026 fann hovrätten att den tilltalade, tillsammans och i samförstånd med andra, olovligen hade innehaft och transporterat narkotika. Hovrätten ansåg däremot att det inte gick att dra några närmare slutsatser om hur narkotikan hade hanterats innan den placerades i bilen, och den tilltalade dömdes därför inte för att ha förvarat narkotikan. Hovrätten bedömde gärningen som grovt narkotikabrott.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för grovt narkotikabrott den 7 april 2026 och samtidigt frikänt honom från tre åtalade tillfällen av grovt narkotikabrott under perioden 17 februari 2026 till 2 april 2026. Hovrätten redovisar inte någon ändring av den tidigare frikännandedelen i den text som lämnats här, utan fastställer tingsrättens dom. Den redovisade hovrättsdomen innebär alltså att den tilltalade fortfarande står dömd för den gärning som tingsrätten fann styrkt.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten uppger att den tagit del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten och att förhören från tingsrätten spelats upp. Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning av den skriftliga och muntliga bevisningen samt till vad som var utrett om händelseförloppen.

I skuldfrågan konstaterade hovrätten att det var styrkt att den tilltalade agerat med uppsåt som omfattade både mängden och sorten narkotika. Hovrätten gjorde emellertid en snävare bedömning än tingsrätten när det gällde exakt hur narkotikan hade hanterats, eftersom underlaget inte räckte för att slå fast att den tilltalade också hade förvarat den.

Hovrätten betonade att det var fråga om narkotika i en mängd som låg mycket nära gränsen för när brottet regelmässigt bedöms som grovt redan på grund av mängden. Domstolen lyfte också fram att chattarna och tillvägagångssättet för transporten visade att gärningen ingick i en organiserad verksamhet. Sammantaget ansåg hovrätten att omständigheterna var sådana att brottet skulle rubriceras som grovt narkotikabrott.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställer tingsrättens dom. Den tilltalade döms för grovt narkotikabrott. Hovrätten anger att straffvärdet överstiger det fängelsestraff som tingsrätten dömde ut, men att det höga straffvärdet innebär att annan påföljd än fängelse inte kommer i fråga. Hovrätten ändrar alltså inte påföljden i sak till något lindrigare och står fast vid att fängelse ska utdömas.

Den tilltalade ska vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten anger att det inte är uppenbart att det saknas risk för att den tilltalade fortsätter sin brottsliga verksamhet eller undandrar sig straff.

Hovrätten låter även beslaget bestå. Tingsrätten hade förverkat en Iphone och låtit beslaget bestå samt hävt beslag av två Samsung-telefoner. Den redovisade hovrättstexten anger att hovrätten, liksom tingsrätten, anser att mobiltelefonerna använts som hjälpmedel vid brott och att förutsättningar därför finns att förverka dem. Hovrätten anger också att det finns förutsättningar att förverka kontanter.

När det gäller tingsrättens påföljd framgår av den redovisade domen att tingsrätten dömde den tilltalade till fängelse i 4 år och 6 månader och att hovrätten fastställer tingsrättens dom. Tingsrätten hade också beslutat om brottsofferfondsavgift, men någon sådan uppgift återges inte som ändrad i hovrättens beslutstext här.