Domstolen dömer för hot, olaga hot och misshandel

Den tilltalade döms av tingsrätten för hot mot tjänsteman den 5 april 2025, för misshandel den 16 februari 2024 och för olaga hot den 4 maj 2025. Påföljden bestäms till skyddstillsyn i förening med samhällstjänst, och den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden i misshandelsdelen samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I den första åtalspunkten gällde frågan hot mot tjänsteman enligt 17 kap. 1 § första stycket och 5 § brottsbalken i lydelsen före den 2 juli 2025. Enligt åtalet skulle den tilltalade den 5 april 2025 på en gata i Luleå kommun ha hotat en polis med våld i samband med ett polisingripande genom att säga att han skulle skalla ihjäl polisen eller använda liknande ord med samma innebörd. Tingsrätten kom fram till att den tilltalade skulle dömas för hot mot tjänsteman.

I den andra åtalspunkten gällde misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade den 16 februari 2024 i en bostad och utanför denna, i Älvsbyns kommun, vid flera tillfällen tagit tag i målsäganden, kastat eller knuffat ner henne i golvet och på marken, hållit fast henne samt tagit tag i hennes arm och slitit i henne. Enligt åtalet orsakades målsäganden smärta och blåmärken. Tingsrätten fann att den tilltalade skulle dömas för misshandel.

I den tredje åtalspunkten gällde olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Åklagaren anförde att den tilltalade den 4 maj 2025 på en okänd plats i Sverige, alternativt i Piteå kommun, lagt ut en story på Snapchat med ett hotfullt meddelande riktat mot målsäganden. Enligt åtalet kunde hotet förväntas framkalla allvarlig rädsla hos målsäganden. Tingsrätten dömde den tilltalade för olaga hot.

Rättens bedömning

När det gällde hot mot tjänsteman hördes den tilltalade, målsäganden som var polis och ett vittne som också arbetade som polis. Tingsrätten lade vikt vid att både målsäganden och vittnet lämnade samstämmiga och trovärdiga uppgifter om att den tilltalade riktade ett uttalande mot polisen om att skalla ihjäl honom i samband med att den tilltalade steg ur bilen. Domstolen fann att deras uppgifter motbevisade den tilltalades version om att något eventuellt uttalande skulle ha yttrats först när han låg fasthållen på marken. Åtalet ansågs styrkt.

I olaga hot-delen hade den tilltalade erkänt brott, och tingsrätten fann att erkännandet fick stöd av den övriga utredningen, däribland ett meddelande från Snapchat och kontouppgifter från Snapchat. Åtalet ansågs därför styrkt. Däremot avslog domstolen målsägandens skadeståndsyrkande i den delen, eftersom hotet hade lagts ut i en story på Snapchat och inte skickats direkt till målsäganden. Tingsrätten ansåg att hotet under dessa förhållanden inte uppnådde nivån för en sådan allvarlig kränkning som krävs för kränkningsersättning.

I misshandelsdelen hördes den tilltalade, målsäganden och två vittnen, och åklagaren lade också fram ett rättsintyg. Tingsrätten bedömde att målsägandens berättelse om ett utdraget händelseförlopp i och utanför bostaden var trovärdig och fick stöd av vittnesuppgifter och rättsintyget. Domstolen ansåg att den tilltalades uppgifter inte rubbade denna bevisning. Utredningen visade att det förekom upprepade angrepp, att målsäganden försökte ta sig undan och att hon fick blåmärken och smärta. Tingsrätten konstaterade att misshandeln inte var ringa.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för hot mot tjänsteman den 5 april 2025, misshandel den 16 februari 2024 och olaga hot den 4 maj 2025. Påföljden bestäms till skyddstillsyn med samhällstjänst om 60 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha bestämts till två månaders fängelse. Övervakare ska utses av frivården.

För misshandeln ska den tilltalade betala 15 000 kronor i skadestånd till målsäganden, med ränta enligt räntelagen från den 16 februari 2024. Skadeståndsyrkandet i den del som avsåg olaga hot avslogs.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Dessutom ska han betala tillbaka 35 000 kronor av kostnaderna till staten.