Flera brott vid nattligt intrång

Den tilltalade döms av tingsrätten till fyra års fängelse för misshandel, barnfridsbrott, grovt hemfridsbrott, våldtäkt och överträdelse av kontaktförbud. Rätten har kommit fram till att gärningarna är styrkta och att påföljden ska bli fängelse. Den tilltalade ska också betala skadestånd till två målsäganden, vara kvar i häkte tills straffet får verkställas och betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet delgavs den tilltalade ett kontaktförbud den 10 februari 2026. Förbudet innebar att han inte fick besöka, kontakta eller följa efter målsäganden. Åtalspunkt 1 avsåg överträdelse av kontaktförbud, och gärningen påstods ha skett den 4 maj 2026 när den tilltalade tog sig in i målsägandens bostad och vistades där trots förbudet. Tingsrätten dömde honom för överträdelse av kontaktförbud.

Åtalspunkt 2 avsåg grovt hemfridsbrott. Enligt åtalet trängde den tilltalade olovligen in i och stannade kvar i målsägandens bostad den 4 maj 2026 i Staffanstorp. Brottet ansågs grovt eftersom det skedde på natten när målsäganden och barnen sov, i strid med kontaktförbudet och i samband med våld och annan brottslighet under vistelsen. Tingsrätten dömde honom även för grovt hemfridsbrott.

Åtalspunkt 3 avsåg våldtäkt. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade den 4 maj 2026 genomförde sexuella handlingar som var jämförliga med samlag med målsäganden, trots att hon inte deltog frivilligt. Gärningen bestod enligt åtalet i vaginal penetration med fingrar och del av en hand, analt fingerintrång, beröring av hennes kropp, juckande rörelser mot hennes underliv och försök att genomföra vaginalt samlag med penis. Tingsrätten dömde honom för våldtäkt.

Åtalspunkt 4 avsåg barnfridsbrott. Enligt åtalet hade den tilltalade begått våldtäkt mot målsäganden den 4 maj 2026 och brottet hade bevittnats av ett barn som var närstående till både den tilltalade och målsäganden. Tingsrätten dömde honom för barnfridsbrott.

Åtalspunkt 5 avsåg misshandel. Åklagaren påstod att den tilltalade den 4 maj 2026 puttat ner målsägandens barn från en säng så att barnet slog i armbågen och fick rodnad och smärta. Tingsrätten dömde honom för misshandel.

Rättens bedömning

Den tilltalade erkände gärningarna men bestred ansvar med hänvisning till att uppsåt saknades. Han motsatte sig också skadeståndskraven. Tingsrätten redovisade att målsägandens berättelse var återhållsam, sammanhängande, detaljrik och fri från motsägelser och svårförklarliga inslag. Rätten ansåg att hennes uppgifter fick stöd av vittnesmål, larmsamtal, sms-konversationer, journalanteckningar, rättsintyg och den tekniska bevisningen. I rättsintyget noterades skador som bedömdes förenliga med målsägandens beskrivning, och analys av biologiska spår visade DNA från målsäganden och den tilltalade.

Tingsrätten fann att också vittnesuppgifter från bland andra personer i målets utredning gav starkt stöd åt målsägandens uppgifter och att även uppgifter från barnet och lärares anteckningar talade för åtalet. Domstolen bedömde att den tilltalades egna uppgifter inte försvagade bevisningen i någon avgörande grad. Sammantaget ansåg tingsrätten att det var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade uppsåtligen hade begått de gärningar som åtalet avsåg.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till fängelse i fyra år. Tingsrätten förklarade att den samlade brottslighetens straffvärde motsvarade fyra års fängelse och att annan påföljd var utesluten. Den tilltalade ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas.

När det gäller skadestånd ska den tilltalade betala 270 000 kronor till målsäganden, varav 250 000 kronor avser kränkningsersättning och 20 000 kronor sveda och värk, samt ränta från den 4 maj 2026. Han ska också betala 125 000 kronor till den andra målsäganden, avseende kränkningsersättning, med ränta från samma datum. Dessutom ska han betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.