Misshandel och olaga hot prövades i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om misshandel och grovt olaga hot. Hovrätten ändrade domen i flera delar. Den tilltalade dömdes fortfarande för misshandel, men påföljden ändrades från villkorlig dom med dagsböter till villkorlig dom med samhällstjänst i 100 timmar. Hovrätten godtog inte åklagarens påstående om grovt olaga hot, men fann att ett olaga hot i samband med misshandeln hade förekommit och att detta hot konsumerades av misshandeln. Skadeståndet till målsäganden höjdes också.

Om händelsen och åtalet

Åklagaren yrkade i hovrätten att den tilltalade skulle dömas för grovt olaga hot och misshandel i enlighet med åtalet, samt att påföljden skulle bestämmas till fängelse i minst ett år. Åtalet för grovt olaga hot justerades i hovrätten genom att text efter ordet ”kniv” ströks i tredje stycket.

Enligt hovrättens prövning hade den tilltalade på den aktuella tidpunkten och platsen uppsåtligen puttat målsäganden in i en vagn och därigenom orsakat smärta. Den tilltalade hade också enligt hovrätten tagit ett stryptag runt målsägandens hals, vilket orsakat smärta och rodnad. Dessa omständigheter ledde till att åtalet för misshandel bedömdes vara styrkt i sin helhet.

När det gällde hotdelen gjorde hovrätten en annan bedömning än åklagaren. Hovrätten ansåg inte att det var visat att den tilltalade uttalat dödshot mot målsäganden. Däremot ansågs det styrkt att den tilltalade hållit en kniv mot målsäganden i samband med misshandeln. Hovrätten bedömde dock inte att detta utgjorde grovt olaga hot. I stället ansågs hotet så nära förbundet med misshandeln och samtidigt så underordnat att det skulle konsumeras av misshandeln.

I tingsrätten dömdes den tilltalade för misshandel den 30 juli 2024 enligt 3 kap. 5 § brottsbalken och frikändes från grovt olaga hot den 30 juli 2024 enligt 4 kap. 5 § andra stycket brottsbalken. Hovrätten ändrade alltså inte utgången i skuldfrågan på den punkten att den tilltalade inte dömdes för grovt olaga hot, men motiverade detta på ett annat sätt.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten angav att den tagit del av i huvudsak samma utredning som tingsrätten. Målsägandens berättelse bedömdes vara i huvudsak trovärdig och stämde med gärningsbeskrivningarna. För stryptaget fick hennes uppgifter stöd av fotografier, journalutdrag och vittnesuppgifter. Fotografier visade rodnader på halsen, och journalutdrag från ett läkarbesök samma dag som gärningen beskrev händelsen i nära överensstämmelse med hennes uppgifter.

Ett vittne lämnade tydliga uppgifter om att ha sett den tilltalade ta stryptag på målsäganden, även om vittnet var osäker på om greppet togs med en eller två händer. Ett annat vittne hade inte egna iakttagelser av händelsen men återgav vad som berättats för honom eller henne av målsäganden, den tilltalade och andra på arbetsplatsen. Detta vittne uppgav också att både målsäganden och den tilltalade berättat om ett stryptag med två händer samt att röda märken på halsen observerades kort efter händelsen. Ett ytterligare vittne uppgav något otydligt men också att den tilltalades hand syntes vid målsägandens hals.

Mot denna bakgrund fann hovrätten att det var styrkt att den tilltalade tagit ett stryptag runt målsägandens hals och att detta orsakat smärta och rodnad. Därmed var misshandeln fullt styrkt. Brottet ansågs inte ringa.

När det gällde hotet ansåg hovrätten att uppgifterna om att den tilltalade skulle ha sagt att han skulle döda målsäganden och hållit en kniv mot hennes hals hade visst stöd i utredningen, bland annat genom journalutdrag och uppgifter från ett vittne om vad målsäganden berättat omedelbart efter angreppet. Samtidigt saknades direkta vittnesiakttagelser till stöd för att dödshot uttalats eller att kniven hållits mot halsen på det sätt som påståtts. De vittnen som befann sig nära hörde inte något dödshot och såg inte kniven mot halsen. Ett vittne beskrev dock på ett tydligt sätt hur den tilltalade höll en pelikankniv hotfullt samtidigt som han rörde sig mot målsäganden. Hovrätten fann därför att det var styrkt att den tilltalade hållit en kniv mot målsäganden, men inte att han uttalat dödshot.

Domslut och påföljd

Hovrätten fann den tilltalade skyldig till misshandel. Åtalet för grovt olaga hot ledde inte till ansvar för det grova brottet, och hovrätten ansåg dessutom att det olaga hotet skulle konsumeras av misshandeln. Hovrätten angav att straffvärdet motsvarade tre månaders fängelse.

Trots att misshandelsbrottets art medförde en presumtion för fängelse valde hovrätten villkorlig dom, eftersom den tilltalade bedömts lämplig för samhällstjänst och samtyckt till det. Påföljden bestämdes därför till villkorlig dom med samhällstjänst i 100 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle alternativstraffet ha varit tre månaders fängelse.

Skadeståndet till målsäganden höjdes i hovrätten till 24 849 kronor jämte ränta. Hovrätten fastställde att 15 000 kronor avsåg kränkning, 6 200 kronor sveda och värk samt 3 649 kronor inkomstbortfall. Hovrätten tillerkände också ersättning till ett offentligt biträde och ålade den tilltalade att ersätta staten för den kostnaden. I den information som återges här anges inte att någon ny brottsofferfondsavgift eller något beslut om häktning meddelades i hovrätten.

I tingsrätten var påföljden villkorlig dom och 40 dagsböter om 320 kronor, samt skadestånd på sammanlagt 14 910 kronor enligt de angivna beloppen. Hovrätten ändrade alltså påföljden från dagsböter till samhällstjänst och ökade skadeståndet.