Sexuellt övergrepp mot barn i hovrätten efter överklagande

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom och ändrat ansvarsdelen. Den tilltalade döms nu för sexuellt övergrepp mot barn den 4 december 2023 i stället för misshandel. Hovrätten skärper också skadeståndet till målsäganden men fastställer i övrigt att påföljden ska vara ungdomstjänst. Tingsrättens dom ändras alltså i fråga om brottsrubricering, påföljd och skadestånd, men hovrätten fastställer sekretessförordnandet.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller en händelse den 4 december 2023. Åklagaren yrkade i hovrätten att den tilltalade skulle dömas för sexuellt övergrepp mot barn eller, i andra hand, sexuellt ofredande mot barn. Målsäganden yrkade bifall till sitt skadeståndsanspråk från tingsrätten. Den tilltalade bestred ansvar och skadestånd. Det framgår att hovrätten prövade målet som ett överklagande av tingsrättens dom.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Hovrätten gjorde en annan rättslig bedömning av samma händelseförlopp och kom fram till att gärningen i stället skulle rubriceras som sexuellt övergrepp mot barn enligt 6 kap. 6 § första stycket brottsbalken.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från samma utredning som tingsrätten. Domstolen anslöt sig till tingsrättens bedömning av vad som var utrett och fann styrkt att den tilltalade hade fört upp sina fingrar i målsägandens analöppning, vilket orsakat smärta och blodvite.

Hovrätten fann vidare att det inte var utrett att den tilltalade hade haft avsiktsuppsåt, men att han insett risken för att fingrarna skulle hamna i analöppningen och att detta kunde orsaka smärta och blodvite. Genom sitt handlande ansågs han ha varit likgiltig inför att risken förverkligades. Därmed ansåg hovrätten att han agerat med likgiltighetsuppsåt.

När det gällde rubriceringen gjorde hovrätten bedömningen att penetrationen av målsägandens analöppning med fingrarna utgjorde en sexuell handling som tydligt kränkte målsägandens sexuella integritet. Att den tilltalade själv uppgett att han inte hade något sexuellt syfte, utan betraktade det som en lek, förändrade inte bedömningen. Inte heller betydde det något för rubriceringen att gärningen skett ovanpå kläder, inför andra personer eller att liknande ageranden hade förekommit bland andra elever på skolan.

Hovrätten konstaterade också att den tilltalade enligt egna uppgifter känt till att målsäganden var under 15 år. Sammantaget fann hovrätten att gärningen skulle bedömas som sexuellt övergrepp mot barn och att brottet inte var mindre grovt. Den alternativa åtalsrubriceringen sexuellt ofredande mot barn prövades alltså inte som slutlig rubricering eftersom hovrätten fann det huvudsakliga åtalet styrkt.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att den tilltalade dömdes för sexuellt övergrepp mot barn den 4 december 2023 i stället för misshandel. För brottet är fängelse föreskrivet i lägst sex månader och högst två år.

Vid straffmätningen beaktade hovrätten att gärningen varit kortvarig och framstått som en impulshandling, vilket talade i mildrande riktning. Samtidigt var det försvårande att målsäganden hade fått smärta och blodvite samt att övergreppet skedde inför andra personer. Hovrätten bedömde att straffvärdet för en vuxen person motsvarade åtta månaders fängelse, men med hänsyn till att den tilltalade var ung blev straffmätningsvärdet cirka en och en halv månads fängelse. Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning att ungdomstjänst var en lämplig påföljd och bestämde påföljden till 55 timmar ungdomstjänst.

Skadeståndet ändrades också. Hovrätten ansåg att gärningen inneburit en allvarlig kränkning av målsägandens personliga och sexuella integritet och bestämde kränkningsersättningen till 40 000 kronor jämte ränta på det sätt tingsrätten hade bestämt. Däremot fann hovrätten att målsäganden inte visat rätt till ersättning för sveda och värk, eftersom det inte framkommit att lidandet varit så omfattande att sjukskrivning hade varit motiverad. I den delen avslogs yrkandet.

Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten i fråga om vårdnadshavarens skadeståndsansvar och fann inte skäl att jämka det. Sekretessförordnandet fastställdes också. Det framgår inte av det underlag som tillhandahållits att den tilltalade varit häktad.