Ringa misshandel kan ge rätt till kränkningsersättning

En pojke i 15-årsåldern utdelade en örfil som träffade en annan jämnårig pojkes huvud. Händelsen utspelades på skolgården vid den skola där båda var elever. Gärningsmannen dömdes av tingsrätten för misshandel, ringa brott, och påföljden bestämdes till dagsböter. Rätten förpliktade även gärningsmannen att betala skadestånd i form av kränkningsersättning till den utsatta pojken. Hovrätten beslutade att inte meddela prövningstillstånd.

Frågan som Högsta domstolen prövade var om den aktuella gärningen är att bedöma som en sådan allvarlig kränkning som innebär skadeståndsskyldighet enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen.

-    Flertalet våldsbrott anses medföra en allvarlig kränkning, men vid ringa fall av misshandel, krävs något ytterligare inslag av kränkning för att det ska anses vara fråga om en allvarlig kränkning, säger Svante O. Johansson, domare i Högsta domstolen. Vid bedömningen ska det vägas in exempelvis om ett ringa brott sker under uppmärksammade former eller ingått som ett led i flera kränkningar eller förödmjukelser av en person, avslutar han.

Högsta domstolen framhåller i avgörandet att den höjning av nivåerna av kränkningsersättning som skedde 2022 inte innebär att all våldsbrottslighet är att betrakta som sådana allvarliga kränkningar som ger rätt till skadestånd. Det måste liksom tidigare göras en allsidig bedömning av om kränkningen kan karakteriseras som allvarlig enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen.

Med hänsyn till bl.a. att gärningsmannen tidigare under dagen fysiskt angripit den utsatta pojken med knuffar och liknande samt att gärningsmannen var i överläge i förhållande till den utsatta pojken ansåg Högsta domstolen att misshandeln utgjorde en sådan allvarlig kränkning som avses i 2 kap. 3 § skadeståndslagen.