Hovrätten ändrar tingsrättens dom i ett mål om bevistalan mot en 14-åring angående en knivskärning i Huskvarna stadspark i augusti förra året

2021-05-04

Den aktuella händelsen inträffade den 20 augusti 2020 i Huskvarna stadspark. En 17-åring knivhöggs då och avled till följd av skadorna. Misstankarna kom så småningom att riktas mot en pojke som var 14 år vid tillfället. Eftersom den som är under 15 år inte kan åtalas och dömas för brott väckte åklagaren, efter begäran av socialnämnden, en s.k. bevistalan vid tingsrätten. Syftet var att få klargjort om 14-åringen hade begått brott, i detta fall dråp alternativt grov misshandel och vållande till annans död.

Tingsrätten kom fram till att 14-åringen hade rätt till nödvärn när han knivhögg 17-åringen, men att han hade använt mer våld än vad nöden krävde, det vill säga våldet hade varit ”uppenbart oförsvarligt”. Däremot ansåg inte tingsrätten att det var bevisat att 14-åringen hade uppsåt att döda 17-åringen. Tingsrätten slog i stället fast att det hade blivit utrett att 14-åringen hade gjort sig skyldig till grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott. Man beslutade även att han skulle betala skadestånd till 17-åringens anhöriga.

14-åringen överklagade domen och begärde att hovrätten skulle bestämma att han inte skulle anses ha begått något brott samt befria honom från skadeståndsskyldighet. Åklagaren motsatte sig denna begäran och ville i stället att hovrätten i första hand skulle pröva om 14-åringen hade gjort sig skyldig till dråp.

Hovrätten har liksom tingsrätten kommit fram till att 14-åringen orsakade 17-åringens död genom att knivhugga honom i buken. Hovrätten instämmer också i tingsrättens bedömning att 14-åringen i och för sig hade rätt till nödvärn eftersom 17-åringen dessförinnan hade gått till angrepp med kniv mot en kamrat till 14-åringen, men att 14-åringen använde mer våld än vad nöden krävde. Detta eftersom det fanns alternativa sätt för 14-åringen att stoppa det pågående angreppet mot kamraten.

Till skillnad från tingsrätten har dock hovrätten bedömt att 14-åringen var i ett sådant psykiskt tillstånd att det måste anses ursäktligt att han inte klarade av att anpassa sitt agerande till det som hade varit tillåtet enligt nödvärnsrätten. Det finns nämligen en bestämmelse som innebär att den som har gjort mer än vad nödvärnsrätten tillåter ändå inte ska ansvara för brott om situationen har varit sådan att han ”svårligen kunde besinna sig”. Hovrätten konstaterar i det sammanhanget att 17-åringens knivangrepp mot 14-åringens kamrat kom plötsligt och att det var ett mycket kort händelseförlopp. Det fanns därför egentligen inte någon tid för 14-åringen att tänka efter hur han skulle agera i situationen. Det har också framkommit att 14-åringen var mycket rädd vid tillfället, att han upplevde att kamraten inte kunde försvara sig och att han trodde att kamraten skulle komma att dödas. Hovrätten har även tagit hänsyn till att 14-åringen på grund av sin låga ålder inte kan anses haft en fullt utvecklad impulskontroll och att hans omdömesförmåga inte kan anses ha varit i nivå med en vuxens.

Hovrätten slår därför i sin dom fast att det inte har blivit utrett att 14-åringen har gjort sig skyldig till dråp, grov misshandel eller vållande till annans död. En konsekvens av denna bedömning är också att han befrias från skadeståndsskyldighet mot 17-åringens anhöriga.

 

 
Warning1