Förslag för bättre kostnadskontroll av ersättningar till rättsliga biträden

Under perioden 2016 - 2020 ökade statens utgifter för rättsliga biträden med 660 miljoner kronor (+ 24 %). Analysen som gjorts pekar på målutvecklingen som den enskilt viktigaste förklaringen, men även den årliga uppräkningen av timkostnadsnormen bidrar till utgiftsökningen.

Det var i regleringsbrevet för 2021 som Domstolsverket fick i uppdrag att redovisa en analys av anslaget för rättsliga biträden. En delredovisning lämnades till regeringen i oktober 2021. Nu har en slutredovisning lämnats där även förslag på åtgärder för att skapa en bättre kostnadskontroll finns med. Uppdraget har genomförts av Domstolsverket tillsammans med representanter från domstolarna.

- Vi har idag har överlämnat slutrapporten med flera förslag till åtgärder för en effektivare kostnadskontroll. Det handlar om stora belopp och det regelverk vi har att förhålla oss till är exempelvis inte anpassat till de möjligheter som digitaliseringen ger, säger Thomas Rolén, generaldirektör vid Domstolsverket.

Det är en lång rad med åtgärder som föreslås; både sådana som kräver lag- eller förordningsändringar, men det är också åtgärder som helt eller delvis ryms inom Domstolsverkets bemyndigande. För att skapa en bättre kostnadskontroll behövs en översyn av regelverket. I väntan på en sådan förslås ett antal delreformer, som exempelvis specificerade arbetsredogörelser, modernisering och anpassning av taxor och krav på digitala kostnadsräkningar.

Caroline Hindmarsh, lagman vid Östersunds tingsrätt och Lars-Gunnar Lundh, t.f. lagman vid Örebro tingsrätt, har båda medverkat i utredningsarbetet:

- Jag hoppas att de förslag som vi nu lagt fram inom en snar framtid blir verklighet. Exempelvis tror jag att systemet med ersättning enligt taxa, som idag finns för brottmål, vore lämpligt att utvidga. Jag tror även en taxa för mål som inte leder till åtal skulle ha en kostnadsdämpande effekt. Sen är jag säker på att vi kan göra en hel del genom att följa upp kostnaderna och erbjuda utbildning och erfarenhetsutbyte i större utsträckning än vad som varit fallet, säger Caroline Hindmarsh

- I de allra flesta fall är kostnadsräkningarna både korrekta och rimliga, men ibland är underlagen bristfälliga och vi behöver helt enkelt bättre och effektivare stöd och verktyg för att kunna avgöra om de uppgivna kostnaderna är skäliga, säger Lars-Gunnar Lundh.

Domstolsverket kommer under 2022 att arbeta vidare med flera av de åtgärdsförslag som ryms inom verkets bemyndigande. Det gäller bland annat att utreda förutsättningar, krav och behov för en e-tjänst för kostnadsräkningar. En sådan e-tjänst skulle kunna bidra positivt till att öka kvaliteten i kostnadsräkningarna, men de stora fördelarna kan uppnås först om regelverket ändras eftersom det idag inte finns något uttryckligt formkrav på kostnadsräkningen.