Förseningsavgifter i konsumentkreditavtal

Konsumentombudsmannen väckte talan och yrkade att Svea Bank, vid vite, skulle förbjudas att använda ett avtalsvillkor som innebar att en konsument vid dröjsmål med betalning är skyldig att betala en förseningsavgift.

Som skäl för sin begäran angav Konsumentombudsmannen dels att villkoret stod i strid med tvingande lagstiftning i inkassokostnadslagen, dels att det rubbar balansen mellan borgenären och gäldenären på ett sådant sätt att det måste anses vara oskäligt.

Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och Marknadsöverdomstolen har bifallit Konsumentombudsmannens talan på den grunden att avtalet enligt dessa domstolars bedömning stått i strid med de tvingande reglerna i inkassokostnadslagen och förbjudit banken att använda villkoret.

Högsta domstolen har emellertid kommit fram till att avtalsvillkoret inte kan anses strida mot de tvingande reglerna i inkassokostnadslagen. Frågan om avtalet kan anses rubba balansen mellan borgenären och gäldenären på ett sådant sätt att det är oskäligt har återförvisats till Patent- och marknadsöverdomstolen för fortsatt handläggning.